Old MacDonald had a farm

Arvid kan sjunga Old MacDonald had a farm. Hur otippat är inte det! Eller ja, sjunga och sjunga. Han kan det där iiia iiia ooh. Gulligt!

Sommardag och tomtebok

Det har varit en riktig sommardag idag. Stekhett, vindstilla och 25 plus. Jag har åkt tur och retur till Älvsbyn (där det var ännu varmare), filmat legoankor och fina hästar, ätit flottpizza med bästa kollegorna och redigerat för glatta livet. Finvädret ser ut att hålla i sig nästa vecka också. Härligt! Tänk om sommaren har kommit för att stanna och att det blir den bästa sommaren i hela vårat liv (läses med fördel med Bestefar-dialekt).

Har förresten ramlat över en sjukt konstig Pixibok om Tomten och tomtens bror. Han är grön, bär basker och har turkisk mustasch, kör skoter och dricker upp barnens julmust. Underbar! Och nä. Jag drack upp Colan alldeles själv. Gött.

Som en idiot

Då var morgondagens jobb (i plural) planerade och förberedda. Arvid har sovit ostört i två timmar utan att hosta så jag har goda förhoppningar inför morgondagen. Bläk för att vabba. Däremot saknar jag fortfarande kommentarerna från uppsatsexaminatorn. Kollar mailen varannan minut som en idiot. Men hon sa ju faktiskt att det skulle komma idag!

En liten snoris

Arvid har blivit snorig och hostig under dagen. Och vi pratar riktigt jobbig rethosta - hela tiden! Ska bli spännande att se om vi får sova något i natt och om det kan bli dagis imorgon. På grund av förkylningen så blev det ingen vaccinering idag. Det blir om två veckor i samband med läkarbesöket istället. När vi kom från vårdcentralen hade en skitstor bil ställt sig tätt, tätt intill (så pass nära att dörrarna inte gick att öppna) trots att parkeringen var näst intill öde. Funderar på hur föraren tog sig ut över huvud taget och om han eller hon övervägde att backa och göra om? Förmodligen inte.

Dalande kurvor

Jaha. Nedåtgående viktkurva och dalande längd- och huvudkurva är lika med läkarbesök för lilla Arvid. Fy för den där magsjukan som han drog på sig i början av året. Antingen så är det den som spökar fortfarande (trots att magen har blivit bättre) eller så är det något annat. Bra att de kollar i alla fall.

Hörntänder och klängbarn

Jag har hur mycket som helst att göra i veckan - jobb och uppsatsskrivande plus att jag är ensam med Arvid i en vecka medan J tentapluggar i Skellefteå. Åtta timmars sömn per natt är därför viktigare än någonsin. Så vad händer? Jo, i natt kom två av Arvids hörntänder upp och vi har varit vakna mer än vi har sovit. Idag är han grinig, otröstlig och gör bara saker han inte får. Plus att han klänger sig fast vid mina ben. Hur ska vi fördriva den här lediga dagen?

Opponering - check!

Ja, vem har tid att blogga när man både ska jobba, mysa med familjen, förbereda en uppsatsopponering, njuta av finvädret och vara lite ledig någonstans däremellan? Men nu är jag tillbaka! Opponeringen idag gick okej. Håller med om de flesta synpunkterna som jag fick av min opponent och har en vecka på mig att ändra, ta bort, skriva till och flytta om lite grann. Det borde gå om jag sitter på kvällarna. Typ alla kvällar. Vi gjorde förresten världens mumsigaste mat igår. Potatisklyftor, hamburgerkött och dragonsås. Så. Gott.


Imorgon ska den här lilla fisen på 18-månaderskontroll. Så nu gäller det att lära honom att säga väderleksrapport så att han kan göra mamma stolt.

Nu får det bära eller brista

Slutinlämningen har passerat och på måndag är det dags för redovisning och opponering av uppsatsen. Pirrigt! Och nervöst! Ska bli spännande att se vad de säger om mina 83 sidor. Jag har hamnat i något slags läge där jag inte riktigt vet vad som är bra eller dåligt och de senaste kvällarna har ägnats åt planlöst småpill, Ctrl z och omstruktureringar. Nä, då är det bättre att lämna in och vänta tills opponenterna har sagt sitt. Datorn tyckte förresten att jag skulle byta namn till Narval. Eller kanske Narcisslök. Ja, varför inte? Men först ska jag se till att få åtminstone G på den där förbaskade uppsatsen.

För ett år sedan

Och av ingen anledning alls slänger jag in en då-och-nu-bild. Liten fis och stor fis, samma dag fast med ett års mellanrum. Och en stor och trött katt.

Sabotage

På tal om uttråkade ungdomar som jag skrev om igår. När jag kom ut till cykeln i morse ser jag att någon (jag fortsätter att vara fördomsfull och hävdar att det är kids) har brutit av trapphusets sopkvast och tråcklat träskaftet genom mitt ena däck, mellan ekrarna och slutligen surrat fast låset i en hård knut. Förklara för mig som tydligen är för gammal för att förstå - på vilket sätt är det här roligt? Nu måste jag köpa ett nytt lås eftersom det gamla har slitits sönder av den omilda behandlingen. Plus att ekrarna är böjda.

Kul post

Fem brev låg på hallmattan idag. Alla var räkningar. Åh, så deprimerande.

Kvällsnöje

De senaste kvällarna har jag "putsat" bort cirka tio sidor på uppsatsen och jag är fortfarande inte klar. Hoppas att opponenten (och examinatorn) inte tycker att den blir för simpel nu bara, men innan fick jag ju kritik för att den var för lång.
En dag kvar tills den ska lämnas in. Må Gud hjälpe mig.

Jag mår så fruktansvärt illa

Men alltså. Vad är det för fel på folk egentligen? Hur står det egentligen till i huvudet om man sätter eld på soptunnor, torterar gulliga igelkottar och sedan smetar ut blodet på skolans dörrar?! Nu tänker jag vara riktigt fördomsfull, men det låter som så kallade "uttråkade" ungdomar. Som driver omkring och inte har något att göra - i och med att byn ligger lite för långt från övriga stan - och ska visa sig tuffa inför varandra. Men det som gör mig rädd är att de helt verkar sakna konsekvenstänkande, empati och känslan av vad som är rätt och fel. Man dödar inte oskyldiga små djur!

För några år sedan brann en skola i Älvsbyn ner till grunden efter att två småkillar hade lekt med elden i några soptunnor. Anlagda bränder på skolor med brinnande papper på toaletterna sker hela tiden, även om de flesta inte orsakar så stora skador. Men förstår man inte vad som kan hända om man tänder eld på saker? Har man ingen som helst respekt för andras tillhörigheter nu för tiden?

Jag har hört rykten om att även katter har hittats i närheten av skolan i Norrfjärden. Som har gått samma öde till mötes som de nio missarna som bragdes om livet av 16-åringen i Högsbo. Jag mår illa bara jag tänker på det. Ingen normalt funtad person torterar och dödar djur. Det är ju för fasen psykopatvarning på det! Jag kommer aldrig, aldrig, aldrig förstå hur man kan vara så pass jävla uttråkad och hjärtlös att man gör sådana här saker. ALDRIG!

Suddig kärlek

Egentligen är jag ganska noga när det gäller bilder. Bara de bästa sparas och den här som både är suddig och osmickrande (hello, halsveck och gigantisk haka) hade i normala fall hamnat i sopkorgen. Men idag är en sådan där bra dag där allting bara har varit mysigt, enkelt, trevligt och roligt. Så vad passar då bättre än att avsluta med lite kärlek. Det är trots allt inte särskilt ofta som mamma och barn fastnar på bild tillsammans. Men idag hände det.

Lekparkshäng i solen

Vi hittade en ny, spännande lekpark under våran cykeltur idag. Med både rutschkana för små barn, gungor, klätterställning, stora sandlådor, gungbräda och roliga tunnlar som man kunde krypa igenom. Så jag solade och Arvid roade sig på egen hand i över en timme. Härligt! Det är för övrigt helt sjukt vad grönt det har blivit under helgen. Tyvärr ska veckan inte bli lika varm, men prognoserna lovar fortfarande sol. Underbart!

Gummistövlar

Två gånger de senaste veckorna har jag blivit påmind om hur bra det är med gummistövlar om man vill slippa plaskvåta strumpor, sura skor och ett dåligt humör. Både i jobbet, men också om man vill hoppa i vattenpölar, plocka blåbär eller spatsera genom kohagar. Så nu är de här sötnosarna på väg hem till mig. Lovely! Nu håller jag tummen för att de passar och är lika fina på riktigt.

Sommarvärme och utelek

Klockan sju i morse satt Arvid och tittade på sitt favoritavsnitt av Alfons Åberg - när Alfons inte vill sova utan ropar på pappa hela tiden - på stora stolen. Tolv timmar senare var han helt slut och hade rosiga kinder efter både lekparkshäng, fotbollslirande, en lååång cykeltur, mjukglass, kom-och-ta-mig-lekar och fåglar, bilar och hundar i mängder. En heldag utomhus med andra ord. Vädret har verkligen varit kanon. Blå himmel, typ tjugo grader och alla björkar i hela kommunen har blivit gröna under dagen. Imorgon ska det tydligen bli ännu varmare. Hej, sommaren! Tack för att du kom under min lediga helg.

Att sova som en katt

Zamzor låg faktiskt och sov i den här positionen förut. På rygg på fotpallen med ena tassen rakt upp. Mycket märkligt, men han snarkade gott. Haha!

Panik!

Om två veckor är det dags att redovisa c-uppsatsen... som fortfarande inte är klar. Efter att ha blivit väckt före tuppen, stressjobbat en hel dag, lagat mat, lekt och nattat barn är man inte särskilt kaxig. Uppsatsdokumentet har således inte ens blivit öppnat sedan tjänstledigheten slutade och handledarens föreslagna ändringar är inte gjorda - trots att jag fick feedback från henne för flera veckor sedan. Ska låna en bok på biblioteket imorgon och sedan ska både fredag, lördag och söndag kväll (när Arvid sover) ägnas åt uppsatspill. Förutom att göra den klar så måste jag förbereda ett kortare föredrag, läsa igenom någon annans uppsats och förbereda en opponering på den. Samtidigt som jag jobbar, passar barn och hela baletten i och med att J är i Skellefteå och pluggar från och med imorgon och typ en vecka framåt. Hur ska jag hinna? Och orka?!

Bilintresserad

Hmm. Kan den röda modellen vara något att ha? Nää. Men den svarta var fin. Vi har en bilintresserad liten herre här hemma som säger biiil ungefär hundra gånger om dagen. Och pippi (fågel) och mermer (jag vill ha mer).

Trolldeg och bilproblem

Den här dagen började alldeles förträffligt. Arvid var på sitt allra bästa humör och vi grejade med trolldeg, tittade på flera avsnitt av Alfons Åberg, byggde med lego (Arvid stod mest på själva byggplattan), läste böcker och jagade varandra fram och tillbaka genom hallen. På förmiddagen åkte vi till Coop för att handla lite och när vi skulle hem gick bilen inte att starta. Tändningslåset snurrade varv efter varv efter varv utan att något hände och jag blev tvungen att ta elvakilosklumpen på armen och gå den dryga kilometern hem och göra lunch.

Efter sovstunden - och ett samtal till parkeringsvakten där jag bad om att få slippa böter - cyklade vi tillbaka. Efter tio svettiga minuter fick nyckeln fäste och bilen hoppade igång, men givetvis låg inte cykelstället i bilen som jag trodde. Gasen i botten hem och sedan var det bara att gå tillbaka (med lilleman på armen) för att hämta cykeln. Nu är jag helt ledbruten och går lika illa som Skalle-Per. Verkstaden vill ha fyra tusen för att fixa problemet på torsdag och jag hoppas innerligt att Volvon är med i matchen imorgon. Annars måste jag cykla med Arvid till dagis eftersom lokaltrafiken från och med igår (!) har en sommartidtabell som innebär att "våran" busslinje är bortplockad helt och hållet. Så typiskt! Dessutom SPÖREGNAR det ute, åskan går och den ena katten har gjort en "olycka" på sofftyget. Usch och fy för den här dagen!

Turtlesbilen

Tänk att man kan bli så glad av en bil ute på gatan. Det är ju turtlesbilen!

Morgonbarn

Solen gick upp kl. 03.12 idag. Det gjorde nästan Arvid med, men J tog hand om honom så att jag kunde sova fram till sju. Skönt. Särskilt eftersom jag ska jobba lite senare. Han är i någon sorts minitrotsålder, den lille mannen. Han klättrar, kastar saker, drar katterna i svansen, äter av deras torrfoder och skriker för full hals om han blir tillsagd eller om man tar ifrån honom något som han inte får leka med. Tröttsamt var ordet. Men förhoppningsvis lugnar det ner sig snart. Nu är det hög tid att väcka J som sover på soffan med lite kaffe och en bulle.
Trevlig söndag på er!

Snorfest och regnrusk

Igår var vi och träffade Emma och Julia, kastade stenar i en brunn och lyssnade efter plumset, gungade, åkte rutschkana, hejade på hundar, spelade fotboll i ösregn och hoppade i vattenpölar. I natt har lilleman sovit dåligt, hostat och snorat så jag misstänker att det blir en mysdag inomhus idag. Synd att han ska bli sjuk när vi för en gångs skull är lediga. Jag känner mig inte heller helt hundra. Har huvudvärk bakom ena ögat och räknar minuterna tills man kan få vila en stund. Det gäller ju att vara fit for fight för helgens jobb.

Efter solsken kommer visst regn

De senaste dagarna har det varit vårvarmt och riktigt soligt och fint när jag har tittat ut genom fönstret på jobbet. Idag hade jag till och med en tunnare jacka på mig när jag åkte till Luleå för att filma. Men visst är det lite ironiskt att det ska det bli skitkallt och regnigt nu när jag äntligen är ledig? I flera dagar! Titta på prognosen och gissa om jag jobbar på söndag. Jajamensan.

En tung dag

Strax innan lunchtid idag var jag på plats i Luleå för att göra ett jobb kring Missing Peoples sökande efter en 23-åring som har varit försvunnen i sexton dagar. Nästan 350 frivilliga ställde upp i en skallgångskedja och stretade på igenom den svårtillgängliga terrängen. Sida vid sida på ett gigantiskt led. Genom snår, lera, skog och vatten. En halvtimme senare hittades han, sökningen avblåstes och de anhöriga kunde äntligen börja sorgearbetet på riktigt. Mycket tack vare allmänhetens insats.

När jag såg alla de här människorna rada upp sig längs Haparandavägen gick det en ilning längs ryggraden. De var så pass många att de gula västarna inte ens räckte till och stod där i tysthet och väntade på signalen för att få börja sökandet. Att 350 personer vill hjälpa till och ge av sin tid och energi känns väldigt fint. Och rörande. Dagens virtuella rosbukett går utan tvekan till de drivna arrangörerna och till alla människor som hjälpte till. Jag är fortfarande berörd av det som ni gjorde idag. Tack.

Du har plats...

... 287 i kön. Jag hatar Försäkringskassan! Fast jag tackar så mycket för att jag faktiskt får köa. Hela förmiddagen har jag bara fått ett "kundcenter har hög belastning, var god försök senare" i örat och sedan ett klick.

Seriöst?

Hallå?! Våren, var är du? Jag vill ha plusgrader, grönt gräs, blommor och fågelkvitter istället för ruggigt busväder. Det räcker nu! Jag ligger hemma med huvudvärken from hell idag. Hoppas att lite värktabletter och sömn ska göra susen. På spegeln i hallen hänger min fina berlock som jag fick av J samma dag som vi kom hem med Arvid för första gången. Jag brukar titta på den när jag går förbi. Har nämligen inte vågat ha den på mig av rädsla för att lilleman skulle dra sönder kedjan. Nu har den äntligen fått ett kort i sig. På mina två grabbar. Och jag blir lika glad varje gång som jag öppnar den.

Älskade Arvid...

... jag tror aldrig att du kommer förstå hur mycket jag älskar dig. Min underbara lilla son som aldrig har långt till ett leende, som spexar och busar dagarna i ända, som har charmat brallorna av alla på dagis - både stora och små - och som kramas med stängda ögon. När du satte dig på leksakslastbilen, sa pappa och gav Alfonsdockan en lång och varm kram smälte mitt hjärta. Älskade Arvid, fortsätt att vara den du är. Omtänksam, kärleksfull och snäll.

April... eh, majväder?

Ja, det snöar. I maj. Bläk.

Tack

Till dig som brände av ett hejdundrande fyrverkeri med bomber och allt utanför mitt sovrumsfönster strax innan klockan elva igår kväll. Du har visst varken barn, djur eller särskilt mycket förstånd. Tack för showen. Det tog flera timmar innan sonen somnade igen. Jag hoppas att du hade en trevlig kväll.