Lycka

I nästan två veckor har Arvid frågat efter sin kompis Joel på dagis, men han har först varit bortrest och sedan lite krasslig. Men idag när vi kom in i kapprummet var han där med sin mamma. Har nog aldrig sett Arvid le så förnöjt och det gulliga var att det var ömsesidigt. Trots att det skiljer tre år emellan dem. De jämförde tröjor (Joel hade en dinosaurie och Arvid en hamburgare) och sprang sedan in i lekrummet tillsammans. Min älskade son vände sig om och vinkade leende innan han försvann utom synhåll. Jag älskar att se honom så glad.