Morgontragik

Men så tragiskt. Här sitter jag och längtar till klockan sju när Coop öppnar så att jag kan få lite egentid innan J åker till jobbet. Gårdagen var riktigt jobbig. Två sjuka och ledsna barn och en heltidsarbetande karl som drog på julfest med jobbet så fort han slutade. Men det verkar som att vi har besegrat magsjukan (peppar, peppar). Nu väntar ytterligare en dags karantän innan vi kan få gå ut igen. Och medan jag sitter här hemma och deppar i en tröja med snorfläckar på, mörka ringar under ögonen och otvättat hår ska mammagänget gå ut och äta jullunch som jag har sett fram emot hur länge som helst. Kul. Verkligen.