Vi pratade viktminskning på jobbet idag. "Hellre tjock och glad än en sur och smal bitterfitta", resonerade min frispråkige kollega Big T. Och visst, om man har en förkärlek till öl och tycker att livet känns surt och meningslöst om man bara får dricka pulverpåsar så kanske man borde välja andra vägar för att gå ner i vikt. Men för mig som var både godis- och Colaberoende (jaa, jag erkänner) så krävs det extrema metoder om man vill uppnå förändring.
Nu har det gått drygt sex veckor sedan jag började min kur, men jag har fortfarande inte riktigt nått dit jag vill. Sedan jag började utöka mitt matintag med pyttelite mat har vikten i stort sett stått still. Av oförklarliga skäl. Men jag känner mig helt klart lättare och piggare och folk har till och med kommenterat den något mindre Jennyn. "Men varför utsätter du dig för det här", undrar folk. Tja, jag vill må bra på insidan och trivas med den jag är. Så enkelt är det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar