Igår morse var jag och lämnade J vid stationen och tittade tårögt efter bussen som rullade iväg. Ungefär nu borde han vara framme i USA, där han ska vara på konferens med jobbet under en vecka. Trots att det inte ens har gått två dagar så saknar jag honom redan. Så mycket att det gör ont i hjärtat. Kom hem nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar