Vid tolvslaget idag rusade 490 studenter ut på skolgården för sista gången. Med vita mössor och blommor runt halsen, sjungandes på välbekanta ramsor. Och plötsligt slog det mig - det är ju tio år sedan jag själv gjorde samma sak. Tio! Ett helt decennium!! Jösses, vad tiden går!
På tal om studenten så vankas det återträff nere i Tranås (eller Aneby för att vara exakt) imorgon. Kan inte låta bli att tänka på filmen Klassfesten och fundera på om alla kommer att falla tillbaka i sina gamla roller, trots att det har gått en herrans massa år sedan man gick i skolan. Att det blir någon sorts jag-har-lyckats-bäst-i-livet-tävling där man tvingas jämföra prestationer, upplevelser och färdigheter och plötsligt inser att man kanske borde ha gjort något annat med sitt liv. Eller att man inser att livet är perfekt precis som det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar