Ja, vi kom faktiskt iväg på PDOL till slut. Vi velade länge, länge och oroade oss för hur Arvid skulle reagera på all musik. Men två sekunder efter att vi hade satt på honom hörselkåporna och gått in på området sov han som en stock. Skönt. Så vi hann både lyssna på Gabriel Lidman, Krunegård, Edith Backlund och The Hives. Åh, vad bra de var! Vilken energi! Fantastiskt. Cajsa var mest nöjd över Krunegårdkonserten, kramen och det signerade linnet.
Igår var vi dagen-efter-sega och strosade på stan, besökte en loppis (fyndade en helt oanvänd pastamaskin och en rostfri bunke) och åt pizza. Arvid myste med mormor, morfar och lillmoster, som fortsatte kvällen med Thåström, Timbuktu, Abalone dots med flera medan vi gick hem och sov. Haha! Nu har de påbörjat resan hem igen. De var här och drack kaffe på morgonen och sa hej då. Usch. Sverige är verkligen för avlångt ibland. Kanske är dags att börja tänka på refrängen och flytta söderut..?
Visst känns allt annorlunda när man har barn ochdet blir så himla mycket viktigare att bo nära sin familj? Jag hade gärna flyttat hela Skåne närmare Stockholm om det hade varit möjligt ( fast en del skåningar hade gärna kunnatstanna )
SvaraRaderaHar ni planer på att flytta?
Ja men det är en lyx som inte går att beskriva att ha dem nära. Nu är det ju förvisso bara mina föräldrar som bor nära och de har ju fler barnbarn, men ändå. Att kunna åka och storhandla utan barn eller få egentid någon kväll. Det är fina grejer det.
Raderaoch maten, den var galet god. ;)
Det är det jag håller tummarna för!
SvaraRaderaJag med! Jag och Norrland är ganska färdiga med varandra känns det som. Eller ja, när Jimmy är klar med skolan då. =p Så då kommer vi ner (om jag får bestämma). Är ni hemma igen?
Radera