Häromdagen kände jag plötsligt inte igen min egen röst när jag pratade och sedan har det bara blivit värre. Arvid tittar jättekonstigt på mig - som att han undrar om det verkligen är jag - och förut när jag skulle säga till honom på skarpen försvann rösten helt och ut kom bara ett litet muspip och ett väsande ljud. Oj, vad han skrattade! Ska egentligen luncha på stan imorgon med några nyfunna mammakompisar, men nu känner jag mig osäker på om det här smittar (trots att jag inte har några andra sjukdomssymptom). Kan man "bara" vara hes?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar