I mer än två timmar har jag letat efter ett Bamsepussel som Vilma ska få i julklapp. Trots att jag
alltid lägger presenter till barnen på ett särskilt ställe så låg det ju självklart inte där. Jag har vänt upp och ner på halva huset, balanserat på stolar och försökt leta ovanpå garderoberna, under sängar och till och med tittat på samma ställen flera gånger för det MÅSTE ju ligga någonstans. Till slut blev jag arg och ringde J och tänkte att kanske han hade flyttat på det. "Ja, men den påsen såg jag nere i källaren häromdagen. Jag vet inte varför du har lagt den där." Suck! Hjärnan lever visst sitt eget liv ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar