Att lära sig cykla

Idag hände det grejer! Utan att Arvid såg det höjde J hans stödhjul så att de inte längre nuddade marken (för vi har ju sett att han har balansen). Och gissa vem som kunde cykla ändå? Det är så roligt att få vara med om de här stora milstolparna i hans liv - att lära sig läsa, räkna och nu cykla. Imorgon ska vi ut och öva igen. Det här med att ta fart innan man ska sätta sig på sadeln är minsann inte det lättaste. Och Vilma har blivit en hejare på att springcykla. Fort går det! Jag förstår knappt hur de där små benen kan komma upp i sådana hastigheter.