tisdag 30 mars 2010
Forgive me father for I have sinned
Jag vet faktiskt inte vad som hände. Plötsligt låg den bara där på bordet och några minuter senare var halva borta. 100 jävla gram choklad. Det är typ femhundra kalorier. Glufs-Jenny. Och straffet lät inte vänta på sig. Magen sparkade bakut och det kändes som tarmarna slog knut på sig själva. Tårarna rann, och jag ångrade bittert mitt plötsliga frosseri. Varför, varför, varför?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Meh det gör väl inget? Du har ju varit jätteduktig hela tiden, det du kan vara ledsen över är väl att du nog inte heller tål mjölk (iaf vad det låter som). Tänk på att du har varit utan vanlig mat i flera veckor, när man väl börjar äta igen blir man påmind om det man brukade äta innan och socker är ju nåt man är beroende av tyvärr. Det ter sig ju verkligen som ett beroende också, märker man så fort man är utan ett tag :/ Men som sagt, jag tycker du ska klappa dig själv på axeln för att du har lyckats med din diet under hela den tid det var tänkt. Sen kommer du nog inte äta mer oönskad choklad heller :)
SvaraRaderaVar visst inloggad som Peter, men det är jag Johanna :)
SvaraRadera