Det damp ner en liten...

... kalasinbjudan i mailen nu på kvällen. Oj, vad Arvid ska bli glad imorgon när han får veta det. Och jag sitter och klurar över framtiden. Jag fick en slags uppenbarelse idag. En grej som jag tidigare har sagt absolut nej till kändes plötsligt mer rätt. Som att det är meningen - om än det handlar om fyra nya år i skolbänken och massvis med studielån. Men å andra sidan kan jag läsa på distans och behöver inte pendla någonstans, jag vet att jag har jobb när jag är klar och kan ägna resten av arbetslivet åt att betala av lånen. Haha!