Efter eftermiddagstuppluren är det mellis. Arvid testar fil för första gången, ryser efter första skeden, men gapar sedan hungrigt efter mer. Sedan blir det macka med smör och leverpastej i små, små bitar som den unge herrn själv får äta. Nu sitter han och gråter för att leverpastejen är slut. Mackbitarna ligger dock i prydliga högar runt tallriken. Och jag fantiserar om pannkakor i stora lass. Mmm.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar