Det finns så många barn som det är synd om

Efter att ha läst flera hemska artiklar i kvällspressen de senaste dagarna kramar jag Arvid lite extra hårt. Det finns så många barn som far illa och jag får en klump i halsen bara jag tänker på föräldrar som inte borde vara föräldrar och det lidande som de utsätter sina oskyldiga barn för. Jag har bland annat läst om en åttabarnsmamma i England som lät sin fyraåring svälta till döds och sedan lät honom ligga död under en massa bråte i barnsängen - i två år. Under tiden köpte hon sprit och droger för barnbidraget. En annan mamma, fast i Sverige, står åtalad för att regelbundet ha bundit fast sin autistiske son i sängen så fort de kom hem från dagis och låst dörren. Där fick han sitta och gråta till nästa morgon, helt utan mat, möjlighet att gå på toaletten eller mänsklig kontakt, eftersom hon inte orkade med honom. Häromdagen stod det om en pappa som hade spikat igen alla flyktvägar och sedan tänt på en stuga där hans tre små barn låg och sov för att hämnas på sitt ex. En treåring och en femåring dog i lågorna och pappan greps efter ett misslyckat självmordsförsök. Min lilla skatt är det mest värdefulla jag har och allt jag gör är för hans bästa. Han kommer alltid, alltid i första hand och jag förstår inte hur folk inte kan göra allt för att skydda och ta hand om de små. Som inte förstår det ansvaret som barn innebär.