Dagishets

Jag läste en debattartikel idag som visserligen är några år gammal, men fortfarande lika aktuell. Om hämta-tidigt-på-dagis-stressen som många drabbas av, däribland jag själv. Jag har många gånger förundrats över hur föräldrarna på vårat dagis kan hämta ungarna så tidigt jämt, hur de kan kombinera sena lämningar med tidiga hämtningar och ha rekordlånga sommarlov och ledigt alla klämdagar. Vad jobbar de med egentligen? Jobbar de överhuvudtaget? När jag jobbade till halv fem var Arvid alltid sist kvar och det var jobbigt att veta att han hade längst dagar av alla, samtidigt som han var yngst. Man känner sig som en dålig förälder trots att man inte själv kan påverka sina tider och inte medvetet har valt "karriären" framför familjen. Om man är mamma, vill säga. För det verkar fortfarande vara tillåtet för pappor att jobba mycket, tjäna mycket pengar och inte hämta tidigt på dagis.

Skribenten funderar över om dagishetsen kan bero på att man vill visa att man är en bättre förälder som har råd att jobba mindre. För "man skaffar sig väl barn för att få vara med dem"? Jag ser inte dagis som någonting dåligt. Arvid stormtrivs och jag får några värdefulla timmar med bara Vilma eller kan jobba mina timmar medan han är där. Jag älskar honom lika mycket oavsett om jag hämtar honom vid två eller halv fem, om han går på dagis tre eller fem dagar i veckan. Visst, vi får lite mindre tid tillsammans, men det handlar väl ändå om hur man använder tiden man har? På mitt jobb finns det inte möjlighet att korta ner arbetsdagarna - om man inte stressar ihjäl sig och hoppar över lunchen vill säga. Då kanske man kan komma ifrån någon timme tidigare med lite tur. Men är jag en bättre förälder för det? Mår Arvid bättre av en hungrig och trött mamma som har vänt ut-och-in på sig själv i ett försök att vara som alla andra? Nej. Det är dags att sluta tävla i vem som kan ha ungarna kortast tid på dagis och att hetsa varandra till att man ska göra egen barnmat, odla sina egna morötter, använda tygblöjor och sy egna barnkläder för att vara en "bra" förälder. Du är jättebra som du är!