Trots Alvedon i regelbundna intervall hade lillfisen närmare fyrtio graders feber igår kväll. Han svarade inte på tilltal och gick inte att få kontakt med över huvud taget utan bara sov och grät om vartannat. Otröstlig. Han var så varm att han skakade. Idag är den Arvid som jag känner tillbaka. Han har sagt
gurka nu på morgonen och stapplat runt med sin dragleksak. Just nu lagar han mat inne i sitt rum, stillsamt och tyst. Inte samma energi som vanligt, men ändå en enorm förbättring jämfört med igår. Så skönt. Jag höll på att bli sjuk av oro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar