1,2 kilometer

Jag vet inte om det är träningen som gör det eller att jag följer en kostplan som min handledare har satt ihop, men jag har börjat känna mig piggare än på länge (bortsett från överjävliga dagar på jobbet med konstant stress, ingen lunch, övertid och så vidare, men det säger ju sig självt att man blir helt slut då). Men i morse var det inga problem att gå upp vid sex när Arvid väckte mig. Vi gick ner i källaren och målade ett sista varv på en present som vi ska ge till kompisen Vilma som precis har fyllt två och efter frukosten åkte jag och simmade 1,2 kilometer. Susade hem och kastade i mig mellanmål innan vi klädde på oss och gick ut så att Arvid fick testa trehjulingen på gatan som äntligen har börjat tina fram. Sedan gjorde jag ett stort lass moussaka (med kanel, supergott!), tvättade några maskiner tvätt, städade, diskade, plockade undan och lekte med barnen. Nu är det plötsligt kväll och jag känner mig lika pigg som i morse. J har halvdäckat i soffan framför Game of thrones och jag funderar på att börja läsa igenom reglerna till ett nytt spel som jag fick i födelsedagspresent - Pandemic.