Efter att ha åkt taxi, flyg, buss och flera olika tåg så blir man ganska mör. Och trött. Så första dagen på minisemestern, torsdagen, blev ganska lugn. Ett besök på Visualiseringscenter i Norrköping hann vi i alla fall med och jag satte både ihop molekyler, testade att operera en virtuell aorta och tittade på stjärnbilder. I fredags gick vi upp tidigt, tidigt och drog till Kolmården, som var ett obligatoriskt semesternöje när jag var liten. Många av de mer exotiska djuren hade vinterledigt, men det fanns ändå en hel del skojiga filurer att titta på.
Och vad vore ett besök på Kolmården utan den obligatoriska delfinshowen? Minns att jag, och alla andra tjejer i lågstadiet, drömde om att bli delfinskötare när vi blev stora. Tror fortfarande att det är ett av världens roligaste jobb.
Men höjdpunkten var ändå det exklusiva besöket hos vargarna. Måste erkänna att jag var hyfsat nervös när vi kom innanför inhägnaden och nio "tonåringar" började springa mot oss i full karriär. Men de var hur gulliga som helst! Som hundar, fast mer skygga (av naturliga orsaker), men med egna personligheter. Fick klia några av dem bakom öronen och fick sedan en slick i ansiktet tillbaka. Fantastiska djur.
Vargarna får mat var tredje dag. Och innan vi lämnade ledaren Farkas, den socialt inkompetente Kurt och de andra i flocken så var det dags för veckans andra middag. Slaktbitar. Yummie. Helt klart en oförglömlig upplevelse.
