Ångmaskin och sjukstuga

Igår kväll åkte den fram. Ångmaskinen som Arvid tycker är så spännande. Vilma skrattade så mycket åt den att hon höll på att ramla av stolen. Till och med när den tjöt. Lite oväntat, men väldigt roligt att se.


När vi vaknade idag såg det ut så här. Femton centimeter nysnö (och det snöar fortfarande) är inte okej! Det ska ju bli vår nu. Eller?!


Eftersom barnen är sjuka igen - vi hinner ju knappt bli friska mellan de olika sjukdomarna - så är vi inne och grejar. Gör bananplättar till mellis, leker med klossar, torkar snoriga näsor och myser i soffan.

Fantomen!

Jag läser i kvällstidningarna att Fantomen på Operan kommer att sättas upp i Stockholm nästa höst. Med Peter Jöback i huvudrollen. Så klart. Åh! Jag som har drömt om att åka till London i hur många år som helst enbart för att få se just den musikalen känner ett litet sug. För det är ju närmare till Stockholm än London - om än det kanske är lite skillnad på kvaliteten..?

Kalashelg

Igår när Vilma tupplurade skyndade jag mig in i duschen, piffade lite och letade fram något annat i garderoben än "vardagskläderna" som man oftast lufsar runt i hemma. Sedan blev jag skjutsad till födelsedagsbarnet Sophie i Norrfjärden för vineftermiddag med tjejerna. Vi spelade sällskapsspel och hade hur trevligt som helst och fortsatte kvällen med middag på Lemon Tree. Det kändes som att tiden gick alldeles för snabbt och alla tyckte att vi borde göra en tradition av det här. Att få vara utan barn en stund var nog väldigt välbehövligt - för alla. När jag kom hem sov småttingarna och elden sprakade i kaminen. Allt hade fungerat jättebra utan mig och det känns skönt. Idag fortsatte kalasandet hos blivande ettåringen Tilda. Arvid skrev ett sådant fint kort till henne. "Tilda är en busig kompis. Hon är snäll och hon kan krypa. Hon ville inte äta rån när hon var här. Vi brukar leka i tältet. Jag tycker så mycket om Tilda." Man blir ju alldeles rörd.

Stolt mamma

Inte för att skryta, men jag kan ha världens smartaste lilla dotter. Hon staplar hela Brioclownen själv trots att det står att leksaken rekommenderas från 18 månader. Fantastiskt! Jag undrar när hon lärde sig det..?

Vasaloppet

Idag var det dags för Vasaloppet på dagis. Trots snålblåst, ishalka och mamma-borde-ha-tagit-på-sig-tjockare-vantar-väder var det väldigt entusiastiska barn som knäppte på sig skidorna och gjorde sig redo.


Arvid verkade dock mer intresserad av att klättra i snöhögar och var sist ut med att få på sig skidorna och komma till start, men sedan bar det iväg medan föräldrar och andra släktingar hejade på.

Det var en lång bana (tyckte jag), men alla tog sig runt i sin egen takt. Väl framme vid slutet slängde Arvid sig ner och gled på mage över mållinjen där en fin guldmedalj väntade. Min lilla skidkille!

Det blir inte alltid som man har tänkt sig

Vilken helg alltså. Siri är tillbaka hos oss på grund av flera anledningar. Mestadels för att det inte kändes bra i maggropen, helt enkelt. Therese har varit här och lagom tills hon klev innanför dörren blev J magsjuk samtidigt som Vilma hade ont i magen i sviterna efter sin magåkomma och vägrade äta på dagarna och sova på nätterna. Så jag har kämpat på - och då var jag redan hyfsat knäckt efter alla sjukdagar tidigare i veckan - för att det skulle bli en trevlig helg för alla i alla fall. Idag har jag varit grinigare (och tröttare) än vanligt och nu sitter jag och läser om odling i pallkragar medan resten av familjen sover. Kanske det kan få mig på lite bättre humör.

Kräkfredag

Vi komma, vi komma från magsjukeland (sjunges med viss ironi). Den här sjukdomskarusellen tar minsann aldrig slut. Vilma kaskadkräktes i bilen igår när vi skulle hämta Arvid på dagis så gårdagskvällen ägnades åt att tvätta kläder och bilstolsklädsel och städa ur bilen. Hon har knappt sovit alls i natt och därmed inte jag heller. Är så trött att jag bara vill kräkas jag med och sedan gå och lägga mig och sova bort migränen som ligger och lurar bakom pannbenet, men istället har jag dammsugit hela huset, städat badrummet, bäddat rent och bakat för ikväll kommer faster Tes som Arvid säger. Jag är helt slut och vill bara försöka överleva helgen.

Myshörna och gottepåse

Idag har jag gjort i ordning en liten hörna i sovrummet med hjälp av några loppisfynd. En plats där man kan sitta och läsa (så snart jag hittar en bra läslampa) om man vill, virka eller titta på stjärnorna genom takfönstret. Riktigt mysigt! Sedan kom jag på att jag har glömt visa vad jag gav till världens bästa vänner som slet så att svetten sprutade där i slutet av februari. En varsin tack-för-hjälpen-med-flytten-påse med kaffe, nybakat morotsbröd, hemmagjord morotsmarmelad med smak av citron och kanel, ost plus mjuk pepparkaka och hasselnöts- och chokladbiscotti som jag hade bakat. Kändes roligare och mer personligt än en sak eller några biobiljetter. Typ.

Nu vet jag varför...

... någon tyckte att det var en god idé att sätta in två takfönster i huset 1955. Han eller hon måste ha haft på känn att det sextio år senare skulle bli ett helt magiskt norrsken här igår. Vem behöver tv när man kan stå och titta och förundras över alla gröna och gula färger som spelar över himlen? Helt fantastiskt!

Som en blixt från klar himmel

Ni vet när man har mycket roligt planerat - som två lekdejter på två dagar och finbesök av J:s syster. Från ingenstans, och då menar jag verkligen absolut ingenstans eftersom vi mestadels har varit hemma i helgen, får Vilma feber och kräks. Det sistnämnda kan ha berott på för mycket mat, men vad är oddsen för att det händer två gånger på raken? Jag är så förbaskat LESS på sjukdomar och på att inte kunna göra saker som man har tänkt. Man vill ju knappt planera längre eftersom det säkert blir inställt i alla fall. Och så har jag fått en självspricka i tummen också som går ända ner till skelettet. Det känns så i alla fall.

Vilma - elva månader

Jag insåg precis att jag totalt glömde bort månadsuppdateringen förra gången. Det var så mycket med packning, sjuka barn och flytt och det känns jättetråkigt eftersom det händer så mycket med våran lilla tjej just nu. Hon kryper som ett proffs. Fort går det och hon går nästan lika fort med gåvagnen. Fram och tillbaka, fram och tillbaka över golvet i vardagsrummet. Hon går gärna längs med möbler, har släppt helt ett par gånger och stått själv och svajat lite och klättrar gärna upp i knät när man sitter på golvet. Om hon är ensam kan hon sitta och leka långa stunder med något och plötsligt sätta fart iväg till lekrummet för att fortsätta greja med något där så hon är väldigt på det klara med vad hon vill och vart hon är på väg.

En rolig grej är att hon och Arvid har kunnat börja leka mycket tillsammans. Ofta går det bra och de skrattar, följer efter varandra och har roligt, men när han tar saker som hon leker med eller försöker bestämma vad hon ska göra blir hon arg. Inte så konstigt kanske. Hon bläddrar gärna i böcker och plockar ur och lägger saker i något annat. Att bada är det bästa hon vet och även om vattnet börjar bli kallt skriker hon som en stucken gris när man tar upp henne.

Hon ammas bara på natten och äter "vanligt" resten av dagen. Mitt mål är att hon ska ha slutat helt innan ettårsdagen. Jag börjar bli less på att inte få sova mer än tvåtimmarsintervaller eftersom lillsnuttaren vill äta stup i kvarten. Hon äter mestadels puréer, men börjar bli mer intresserad av våran mat - dock i väldigt mosade bitar eftersom hon inte har några tänder än. Hon säger "kssss" när vi byter blöja, smackar när hon är hungrig och har sagt något som liknar "mamma" (vet dock inte om det är medvetet). Hon sover en gång på dagen, kring tio och 2,5 h framåt, och somnar för natten vid åtta. Underbara lilla Vilma, tänk att du snart är ett år! Det är helt sjukt vad tiden har gått fort!

Dagens pyssel: bilbana

Ett loppisbord, lite eltejp och lite fantasi. Mer än så behövs inte om man vill ha en finfin bilbana. Ja, tid behövs ju också så det var oerhört lämpligt att Vilma sov i 2,5 timme idag så att Arvid och jag kunde pyssla ostört. Han är supernöjd, som han själv uttrycker det, och jag med. Tanken är att bilarna ska kunna fortsätta längs bordsbenet och vidare på en bilbana på golvet, men det blir en annan dag.

På baksidan

I lördags hängde vi på baksidan. Drack lite kaffe, klättrade i snön (mest barnen), inspekterade taket på huset samt stuprören (mest vi) och bara njöt av solen och ledigheten. Nu är det vardag igen och veckan som kommer bjuder både på en hel del mamma-barn-bebishäng, hämtning av ett loppisfynd och fixande med ett annat. Om jag hinner.

När sambon står och kokar...

... risgrynsgröt på morgonen och man bara: "Men ska inte du till jobbet?" "Nej, jag har ju tagit ledigt idag eftersom jag hade så många övertidstimmar." Den känslan. Obeskrivlig. Hej, onsdag!

Kattflicka söker nytt hem

"Med två små barn i familjen känner vi inte att vi kan ge våran kattflicka all den tid hon förtjänar. Därför söker vi nu ett nytt hem till Siri, en 7 år gammal Sibirisk katt." Det var med de orden som jag började annonsen. Tio dagar senare, efter åtskilliga mail och telefonsamtal från olika intressenter från Lund i söder till Luleå i norr, har hon flyttat till det sistnämnda. På prov till att börja med. Hon bor på en gård i skogen, har möjlighet att gå ut i en kattgård eller stanna inne och mysa med en kille i min ålder och hans åttaårige son. Det känns faktiskt inte alls jobbigt utan jag tror att det var det bästa för Siri. En lugn plats där hon får mycket kärlek och omtanke och inte blir terroriserad av två småbarn som drar henne i svansen när hon sover, jagar henne eller kör leksaker över hennes rygg när hon äter. Vi ska ge det ett par dagar till så att hon hinner bekanta sig med allt det nya innan vi tar ett definitivt beslut, men det låter som att det går bra och det är ju trots alls hennes välbefinnande som är det viktiga.

Söndagsmys och kaffe på altanen

I förmiddags gick hela den lilla familjen ut på en solig promenad...


... och trots att det blåste lite var det alldeles underbart nere på isen. Arvid hoppade i vattenpölar, klättrade på snöhögar och plockade pinnar och Vilma drog ner mössan och somnade. Termometern visade åtta plusgrader och vi tog årets, och husets, första kaffe på altanen. Iskallt, men trevligt.

Trettiotvå

När jag vaknade idag luktade det nybakat i hela huset och nere i köket stod två grabbar och gjorde scones till födelsedagsbarnet. "Jag nös i handen när vi bakade", berättade Arvid när frukosten var bortdukad. Mmm! Jag tror dock att han var mest stolt över att han inte hade nyst rakt ut och tänkte nog inte alls på det här med baciller i degen. Sedan åkte vi till Norrfjärden och hämtade tv-bänkar och svängde förbi Granngården för att köpa ved. Där fastnade vi i en timme medan J provade allt ifrån jeans och skyddsskor till ulltofflor och arbetskläder. Man kunde nästan tro att det var han som fyllde år idag. Arvid passade på att fylla blöjan inne i provhytten och lämnade över den till en kvinna som skulle prova en skjorta. Provhytten alltså, inte blöjan. Hon log lite snett mot oss när hon försvann in där. Efter det blev det kanongod ananaspaj och vaniljsås och jag fick både ett pussel, ett sällskapsspel och två duschstänger att hänga duschdraperier på i badrummet. Dagen avslutades med övertrötta barm och makaroner och korv. Plus en massa grattishälsningar via sociala medier, den gamla hederliga telefonen och brevlådan. Tack allihop!

Badbarnen

Att få bada tillsammans är bland det roligaste som finns. Skummet och vattnet yr där inne och tårarna sprutar på den lilla när det är dags att gå upp. Att fånga den här mysiga stunden på bild var däremot inte lika lätt.


Ikväll tänkte jag försöka hinna med ett bad själv. Det är ju faktiskt min dag imorgon så vad gör det om man tjuvstartar lite? Bad, pastagratäng med broccoli och fetaost och så kanske lite bubbel på det. Det låter bra.

Lektältstorsdag

Det är underbart väder ute. Strålande sol (som värmer), några plusgrader och alldeles vindstilla. Vi har precis varit ute på en promenad nere vid vattnet där många satt och pimplade eller åkte skridskor i vårvintervädret. Vi bor verkligen fint! Nu sover Vilma ute, Arvid bygger en koja av gosedjur och jag ska försöka få ordning i badrumsskåpet. Det gäller att passa på när man inte har en liten flicka i hasorna som gräver i kattlådan så fort man vänder ryggen till. Hon har förresten stått helt själv i några sekunder idag - utan stöd - och lekt med storebror i lektältet hela förmiddagen. Kul att de har börjat kunna ha roligt tillsammans.

Suck!

Kul att få ett samtal från den tidigare hyresvärden om att städningen inte var godkänd. Varken toaletten eller handfatet var rena, spisplattorna var smutsiga, plåtskåpet var inte städat, köksskåpen var inte urtorkade, golvlisterna var dammiga, innerdörrarna var inte avtorkade... Enligt städfirman hade det blivit lite stressigt eftersom flera i personalen var sjuka, men vad trodde de egentligen? Att det skulle gå igenom ändå? Nu hoppas jag dock att de håller på att städa för fullt för imorgon flyttar den nya hyresgästen in.

Bakmåndag och promenaden from hell

Arvid har tydligen sportlov så vi har mamma-barn-barn-dagar hela veckan. Idag hade vi tänkt baka, men när vi väl hade börjat insåg jag att sockret var slut. Att gå fyra kilometer tur och retur till affären är väl inget, tänkte jag och klädde på barnen och släpade ut dubbelvagnen från garaget. Men lägg till motvind, moddiga vägar, punka på ena barnvagnsdäcket och två griniga barn istället för - som planerat - sovande barn så höjdes pulsen avsevärt. När vi väl kom hem, två timmar senare, var jag helt slut och den sista biten gick på ren vilja. "Ska vi baka nu, mamma? Du sa ju att vi skulle det." Ingen vila här inte.