R.I.P och sjuka nyhetsartiklar

Vad märkligt det är att man kan bli så berörd när någon som man inte ens kände går bort. Blev både chockad och ledsen när jag läste om Avicii igår. Både för att han var så ung och för att jag som av en händelse såg dokumentären om honom kvällen innan. Om panikångesten, den sviktande hälsan, motviljan att stå på scenen, tvånget från de runt omkring, pressen, känslan av att kvävas, "kompisar" som bara tänkte på pengar, människa som blir maskin... I morse lyssnade vi på en del av det fantastiska arvet som han lämnar efter sig (tänk på all bra musik som han aldrig kommer få tillfälle att göra nu), barnen hade disco och jag gjorde fruktsallad. Sedan kom kompisarna Vilma och Elsie hit och fikade, degade och lekte med bilar en stund. Nu sitter vi i soffan och tittar på djurprogram. Arvid vaknade tjugo över fem i morse så vi börjar bli rätt trötta allihop.

En annan grej som jag läste om häromdagen handlade om en man som högg ihjäl sin fru i Haparanda för några år sedan. Nu har han själv dött i fängelset efter en stroke, men flera av hans medfångar anklagar personalen för grovt tjänstefel eftersom de anser att personalen inte såg till att mannen fick vård tillräckligt snabbt. Ganska skevt att Dalaröpappan, som spikade igen en stuga där hans tre små barn låg och sov och sedan tände på, och Anders Eklund, som bland annat mördade 10-åriga Engla, känner sådan empati för sin cellkamrat att de skickar blommor till hans begravning och skriver en JO-anmälan om hur dåligt de tycker att Kriminalvården har agerat. Med tanke på vad de har på sina samveten så borde inte en 68-årig finländare väcka sådana varma känslor, kan man tycka. Sjukt är vad det är.

Torsdagskontraster

För en vecka sedan hade jag just landat i den sköna hotellsängen efter en varm dusch. Jag zappade runt bland kanalerna, njöt av egentiden och såg fram emot den fantastiska frukostbuffén. En vecka senare sitter jag vid köksbordet och skriver rapport fast jag egentligen borde tvätta håret. Imorgon blir det en snabb filtallrik till frukost och termoskaffe innan skjutsningen av barnen. Härliga kontraster.

Pettson och Findus

Äntligen har jag fått tummen ur och köpt biljetter till Pettson och Findus-teatern som kommer till stan om någon vecka. Tänkte överraska de små barnen som nästan dagligen bläddrar i någon av Pettsonböckerna som jag fyndade på en loppis för några år sedan. Ikväll har Arvid önskat att vi ska ut och cykla efter middagen. Den härliga vårvärmen som har varit på besök i veckan ska tydligen bara stanna tills imorgon. Sedan blir det regn och bara några ynka plusgrader.
Så självklart ska vi ut och cykla!

Och där...

... var den sista antibiotikatabletten intagen. Skönt! Då kanske man slipper magknipet som har hängt i under en vecka. Däremot känns det lite oroväckande att halsmandlarna fortfarande är lika stora - bara lite mindre röda. Är det alltså så normaltillståndet ser ut? I så fall kanske jag ska överväga den där operationen som läkaren pratade om. Hon konstaterade nämligen att avsaknaden av feber och ingen som helst ökning av vita blodkroppar (trots en kraftig streptokockinfektion) kunde tyda på att min kropp är så "van" vid halsfluss att den inte ens försöker kämpa emot när jag får det. Annars brukar det ju kunna gå över av sig självt och antibiotika gör ju bara sjukdomsperioden något kortare. Dock inte för mig utan jag och streptokockerna verkar leva i symbios. Tänk att man alltid ska vara den som avviker från normen.

Strömavbrott och helgplaner

Lagom tills vi kom hem igår med bilen full av grusiga och blöta kläder gick strömmen. Jaha. Då är det inte lätt att varken torka kläder eller koka potatis. Eftersom halva stan var utan ström var det ingen idé att försöka åka och köpa mat heller så det blev fil och macka till middag. Annars så fortsätter förberedelserna inför J:s Abiskoresa. Jag och barnen har fyllt kylen, bestämt att vi ska ha tacokväll på fredag och lördagsgodis på lördag, vi ska bjuda kompisar på fruktsallad och leka, byta lakan, cykla utomhus och köpa ett cykellås till Arvids cykel.
Fullt upp med andra ord, hehe.

Men först ska jag försöka hinna börja på en rapport som ska skrivas i grupp och ta mig igenom tvättberget i tvättstugan. Och kanske fynda två sängbord som hade passat så bra i sovrummet. Men allra först blir det lunch och en kopp kaffe.

Vilma 4 år!

Och så var hon äntligen en stor tjej! Hon har väntat ända sedan i februari när en av dagiskompisarna fyllde år och frågat gång på gång om det inte var hennes tur snart, och nu var det ju det! Eftersom jag var i Luleå förra veckan blev det lagom stressigt att hinna förbereda allt - särskilt när vi skulle ha kompiskalas på lördag förmiddag och jag var borta till fredag eftermiddag - men jag tycker ändå att vi fick ihop det bra. Kalas på lördagen med åtta barn och sju vuxna, lunch på Frasses (enligt Vilmas önskemål) och sedan grävde jag mig genom snömassorna fram till förrådet och lirkade ut barnens cyklar så att vi kunde åka på årets första tur. Man får cykla där snön har tinat så det blir inga längre turer, men man får ändå lite vårkänslor. Men, tillbaka till födelsedagen.

Arvid väckte mig vid halv fem och ville att vi skulle gå upp så att inte Vilma skulle hinna vakna. Jag lyckades få honom att ligga kvar i sängen en timme till i alla fall, men sedan var det tydligen hög tid att sjunga och öppna paket.



Vilma fick ett fiskespel, en morgonrock, pärlor att göra halsband / armband av och ett dockhus med tillhörande möbler och djurfamiljer som fanns när jag var liten. Succé!



Som tur var hade vi kakor och tårta kvar från kalaset dagen innan och Vilma var helnöjd med sin bär- och frukttårta som hon hade komponerat själv (hon kan mycket själv, den där tjejen). Idag ska hon hänga med en kompis hem för första gången (utan förälder), Arvid ska börja räkna multiplikation i skolan och jag undrar verkligen vart tiden har tagit vägen. När blev mina barn så stora?

Halsfluss

Så välbehövligt det är att bara få vara Jenny ibland. After worken var jättetrevlig! Fem timmars prat, mat och några glas vin. I lördags åkte vi till Luleå efter frukosten och spenderade några timmar på Teknikens hus. Barnen älskade det! De gjorde experiment med luft, körde flygsimulator, skoter och grävmaskin, gjorde eget papper, styrde radiostyrda båtar, tittade på ett riktigt dinosaurieägg, lyfte timmerstockar med en riktig grävmaskin, körde tåg och vaskade guld. På vägen hem började jag dock få ont i halsen och igår var det värre så vi struntade i sparkturen på isbanan som vi hade pratat om och höll oss hemma på gården istället. Och mycket riktigt. Halsfluss och antibiotika i tio dagar.

Så nu ska jag kurera mig så gott jag kan till LTU-dagarna på onsdag till fredag. Förhoppningsvis hinner jag bli smittfri innan jag åker dit i alla fall. På fredag eftermiddag när jag kommer tillbaka till stan ska det hysteribakas både tårta och kärleksmums för på lördag förmiddag är det kalas med Vilmas kompisar. Sedan firar vi våran stora tjej på söndagen. Tänk att hon redan är fyra år!

Oplanerad after work

Ikväll ska jag på en spontan after work. Trots att jag inte ens har jobbat idag. Jag har mest spelat sällskapsspel, badat barn, städat, ritat och klistrat klistermärken, lagat mat och skottat. Men jag känner ändå att en utekväll är väldigt välbehövligt. Nästa vecka väntar långa dagar på LTU, veckan efter det åker J till Abisko med sitt jobb och jag börjar få mycket skolarbete på hög som behöver betas av.
Men ikväll ska jag bara njuta och dricka vin.

Fjällvandringen bokad!

Ja! Något måste man ju ha att se fram emot - särskilt eftersom jag kommer att jobba nästan hela sommaren. Så i augusti blir det en tripp till Hemavan för lite vandring, både i närområdet och också en bit längs Kungsleden.
Det ser vi fram emot allihop!

I soffan

Idag är vi tre stycken här i soffan, varav två är sjuka. Det var ju inte så här jag tänkte att vårat påsklov skulle se ut när jag tog några dagar ledigt. Båda barnen har feber och snorar och Vilma klagar över ont i nacken (precis som förra gången hon hade feber). Kul dag. Vi har ritat lite och tittat på Djur med Julia.
Snart är det äntligen lunch och jag hoppas att sjuklingarna kan sova en stund så att jag kan gå ut och skotta. Det har kommit 20 cm blötsnö under natten.

Hej då Volvon!

Förra veckan flyttade Volvon till Boden. På ett sätt känns det skönt eftersom oljeläckorna var ett ständigt orosmoment och felen bara blev fler och fler (och dyrare och dyrare), men jag saknar den ändå. De skrikande bromsarna, klonkandet när man körde över gupp, den grymma stereon, den stabila väghållningen och körglädjen. Toyotan, som vi har nu, och jag kommer inte riktigt överens än. Är man van vid en äldre bil så blir det väldigt hastiga inbromsningar och snabba accelerationer när man har stått vid ett rödljus, men man vänjer sig väl. Jag är dock glad att han som köpte Volvon ska fixa till den så att den får rulla på vägarna igen och att den inte fick sluta på skroten.

Sjukdag

Idag är jag hemma med en krasslig Arvid som har hostat och snorat hela natten. Egentligen hade jag behövt plugga, och han lovade dyrt och heligt att han minsann kunde leka själv hela dagen, men ändå sitter han här bredvid - riktigt, riktigt nära - och då blir det inte mycket gjort. Han har i alla fall hjälpt mig med inköpslistan. Perfekt när barnen börjar bli så stora att man slipper göra sådant tråkgöra själv.


Han har också hunnit pyssla en del. Efter att ha konstaterat att det var skralt i spargrisen satte han igång med produktionen. Nu vill han spela spel istället och det är väl bara att slå igen böckerna och inse att det inte blev så mycket läsning idag. Heller. Men vad gör väl det om hundra år, som Vilma brukar sjunga.

En fantastisk påsk i skidbacken

Vilken fin påskafton vi fick! Efter frukosten packade vi bilen och åkte mot skidbacken. Arvid hade med sig slalomgrejer och Vilma en pulka och vi hann med många åk i solskenet innan det var dags för grillade hamburgare. Sedan åkte vi en stund till tills alla var nöjda (och trötta). Nästa år tänker jag mig att vi kanske hyr en stuga över påsk och hänger i någon skidbacke i flera dagar. Det vore roligt om Vilma (och jag) kunde få öva lite på utförsåkningen - trots att det är roligt att åka pulka i flera timmar också.