Som en sten som lyftes från axlarna

Att beställa städhjälp till lägenheten kan vara det bästa beslutet på länge. Obeskrivligt skönt att bara åka dit i helgen och skruva ner lampor och gardinstänger och sedan kunna stänga dörren bakom sig och gå. Det blev inte särskilt dyrt heller och vi kan ägna massor av tid åt uppackning och mysiga promenader i helgen istället. Tack för det, Rut!

Hej bloggen!

Packning, två magsjuka barn, flytt och återigen sjuka barn (fast den här gången var det förkylning och jobbig hosta) har kommit emellan. Trots att vi bor i ett virrvarr av flyttkartonger och påsar och ständigt letar efter grejer som inte har blivit uppackade än så känns det fantastiskt. Vi har ett hus! Ett fantastiskt hus! Vi ser havet från köksfönstret - om än det bara är en liten glimt - och har världens utsikt från övervåningen. Där blir det garanterat en solterrass när ekonomin tillåter. Det är lugnt och tyst, men ändå nära stan, vårdcentralen och skolan. Den här veckan har jag låtit Vilma sova ute i vagnen och hon har snarkat ostört i tre timmar åt gången. Arvid pratar om spöken på vinden, men fröknarna på dagis sa att de sjunger sånger om ett spöke så jag antar att det är det som har satt griller i huvudet på honom. "Finns det spöken i Afrika då?" undrade han häromdagen när jag sa att det inte finns några. Haha! J är och äter trerätters med jobbet och jag ska börja lägga barn nu. Imorgon kanske det blir lite bilder härifrån. Om jag får en stund över. Och hittar minneskortet till kameran...

Overkligt

Efter en hel dags packande ska jag snart gå och lägga mig. Sista lördagen på Källbogatan. Nästa lördag blir första natten i vårat nya hem. I det gula huset, som Arvid kallar det. Det känns helt overkligt. Tänk att få sätta nyckeln i låset och gå in i vårat hus. Redan på fredag kommer vi att börja flytta lite smått. Köksbord och stolar, lampor, leksaker och köksgrejer. Resten tar vi på lördag och avslutar med flyttpizza. Och kanske en brasa.

Önskelista

Ja, nu är det bara några veckor kvar tills jag fyller år. Innan dess ska jag hinna packa ihop hela bohaget, flytta till huset, flyttstäda och vara ensam med barnen i sju dagar när J ska till LKAB i Kiruna, men sedan är det dags!

Jag önskar mig inte mycket, men kanske gråa handdukar och badlakan (Hotel selection) från Hemtex (de hade något kampanjpris fram till slutet av februari), ett spagettimått i trä, en grå pusselmatta (finns t.ex. här: http://cdon.se/leksaker/tilda-toys-tilda-pusselmatta-500-3000-bitar-p14918199), presentkort på Ikea med bidrag till en hallbyrå och ett tårtfat som finns där, Astrid Lindgrens biografi samt den underbara brickan Adam & Eva 22x43 cm (finns t.ex. här: http://www.textilgallerian.se/kok/brickor/adam-eva-gra-mellan-bricka).

Den är tillbaka!

Ni kanske minns att jag skrev att jag var helt slut och skulle tanka energi i onsdags? Så blev det också. En underbar - och halkig - förmiddag på isen med sol, sovande barn, en hund och en fin vän. Så välbehövligt! Men säg den lycka som varar. På kvällen blev Vilma magsjuk. Hon kräks och kräks, så fort hon har fått äta eller dricka. Nu har det gått 1,5 dygn och om jag tyckte att jag var utpumpad innan så är det inget emot hur jag känner det nu. Två nätter utan sömn. Gårdagen ägnades åt att byta lakan, tvätta, torka, byta kläder och tvätta händerna mer än vanligt. Nu får det vara nog! Jag har inte tid med det här. Jag vill packa och se fram emot flytten istället för att bo i magsjukeland.

Newbienytt

Ah! Efter lite shopping känns det genast mycket bättre. Nu ska jag krypa ner bredvid min minsta älskling som ligger och snarkar i stora sängen.

Årets längsta dag

Fem dagars vabbande (och inomhustristess), en sambo som passande nog är på kurs i Borås, en ovanligt trotsig treåring som helt plötsligt har börjat skrika när han inte vill, matvägrar och kastar saker omkring sig och en busig lillgumma som både kryper, ställer sig upp överallt, klappar händerna och numera också går längs saker sätter sina spår. Jag är helt slut! Idag fungerade ingen av våra rutiner och hela dagen var en enda plågsam resa mot kvällen. Så imorgon bitti, efter dagislämningen, ska jag och Vilma ut på isbanan. Vi ska gå precis så fort eller långsamt som vi känner för, lyssna på tystnaden och förhoppningsvis få se solen. Här ska tankas energi!

Och exakt två dygn...

... efter den sista kräkningen var magsjukan tillbaka. Och jag som hann ropa hej... Nu väntar ytterligare 48 timmars karantän så på onsdag är vi tillbaka.

Magsjuka i huset

I fredags efter middagen åkte jag till Coop och veckohandlade för att få bort det från måste-göra-listan. Jag såg en mysig inomhushelg framför mig där vi skulle kunna vara inne och packa inför flytten eftersom det ändå skulle blåsa stormvindar ute. När jag kom hem med matkassarna kräktes Arvid. Så visst blev det en inomhushelg, men inte på långa vägar lika mysig eller effektiv som jag hade hoppats. Nu har vi bara nästa helg på oss innan flytten, men det ska nog gå det också.

Blivande gräsänka

Med J:s jobb följer en hel del resor - har jag blivit varse nu. Nästa vecka åker han till Borås i två dagar för att äta middag, mingla och hälsa på sin nya arbetsgivare (företaget har blivit uppköpt av Sveriges tekniska forskningsinstitut). Veckan efter det följer en tre dagar lång utbildning i Kiruna. Två veckor senare ska han tillbaka igen, men den här gången i en hel vecka. Och i slutet på april ska hela arbetsplatsen till Abisko i fyra dagar för lite teambuilding. Kul för honom - jobbigt för mig som får sköta allt här hemma ensam. MEN! Jag slipper i alla fall släpa på barn och matkassar upp för trapporna för då bor vi i huset!

Så tragiskt

På Tranås-Postens hemsida kan man läsa att polisen stoppade en personbil igår kväll eftersom att bilen saknade registreringsskylt. "I bilen färdades en 14-årig pojke som visade tydliga tecken på att vara påverkad av narkotika. Bilen han färdades i var avställd och belagd med körförbud." Alltså, vad är det som händer?! Sedan när började småbarn ta droger och köra omkring i centrala stan? Jag tycker att utvecklingen är skrämmande. Att det är så lätt att få tag i narkotika idag och att många unga inte är främmande för att testa. Att allting kryper ner i åldrarna och att man ska växa upp så fort. Jag vill att mina barn ska få vara just barn. Så länge som möjligt. Och att de har vett nog att inte hålla på med sådana där dumheter, kan tänka så pass mycket att själva att de kan ta ställning och har modet att säga nej.

Badgumman

Dagen började perfekt. Vilma vaknade halv sju och det betydde att hon skulle hinna förmiddagssova innan vi skulle träffa mammagruppen (och en pappa!) i badhuset vid tio. Yes! Vi lämnade Arvid på dagis och åkte hem och åt gröt. Efteråt gäspade hon så fint, men sova ville hon minsann inte utan hon kröp in i Arvids rum och började leka istället. Inte ens efter lite planlös bilkörning ville hon sova så när det var dags att träffas var jag svettig. Hur skulle det gå med en bebis som var trött redan innan badet (som är väldigt uttröttande i sig)? Men hon plaskade på så fint och somnade som en stock i bilen på väg hem.
Älskade lilla, underbara unge.

 
Fotograf: Sophie Brännberg

Snöskyfflar

Det snöar och snöar och snöar och SNÖAR! Sedan i torsdags har det kommit sextio (!) centimeter och idag tog jag med barnen ut, skottade fram bilen och åkte och köpte snöskyfflar till hela familjen. Det är arton dagar kvar tills vi får huset nu och där kommer de komma väl till pass. Även elbolaget, adressändringen och villaförsäkringen är fixad.