Gott nytt år!

Vilket fint slut på året alltså! Trerättersmiddag med fina vänner. Snittar, fläskfilé med pommes duchess och gorgonzolasås och avslutningsvis en pannacotta med hallon. Mums! Barnen skötte sig som vanligt exemplariskt. Vilma var så tyst och nöjd att man ibland glömde bort att hon var där...


... och Arvid höll igång som vanligt. Han busade med Tilda, lekte i tvättkorgen, kollade på tv, hängde i lektältet, åkte runt på en rosa moped, åt upp hela skålen med grönsaker och sprang runt.




Efter maten försökte vi få iväg några rislyktor, men den första vägrade lyfta över huvud taget, den andra höll på att störta ner i grannens häck för att sedan få ny luft under ballongen och istället nästan sätta eld på ett träd och den tredje flög stilla upp mot himlen som det var tänkt. Och med det lämnar vi ett händelserikt 2014 (en årssammanfattning kommer när jag har tid) bakom oss och blickar framåt mot 2015 som säkerligen blir minst lika spännande. Gott nytt år på er!

Inomhuslek

Vad gör man när det är -25 grader för tredje dagen i rad? Jo, pärlplattor...


... och går igenom utklädningslådan. Igår var vi på bvc på morgonen och betade av Vilmas åttamånaderskontroll och Arvids treårskontroll på samma gång. Lilltjejen väger 9725 g och är 73 cm lång och storkillen väger 13,8 kg och är 97,5 cm lång, kan sparka boll som ett proffs, rita snöhögar och detaljerat beskriva bilder som visades för honom. Efteråt planerade vi morgondagens nyårsfest och åt korv på Statoil. Mysigt och spännande, tyckte Arvid.

Våran jul

Trots en magknipsflicka och en kräksjuk katt så blev det jul även här. Till slut. Med sill, rödbetssallad, prinskorv, köttbullar, bruna bönor, dopp i grytan, svampomelett, ägghalvor, ost, skinka, leverpastej, vörtbröd, pepparkakscheesecake. Ja, allt och lite till!


Dagen till ära var Vilma uppklädd i en för stor klänning och Arvid var fylld av förväntan hela dagen och frågade hela tiden vad vi skulle göra sedan. Och efter det och efter det...


Efter Kalle Anka var det dags för paketöppning eftersom båda småttingarna började bli lite trötta. Arvid agerade tomte och Vilma var väldigt nöjd med sin nya (och första) tandborste som låg i ett av paketen från storebror. Nu fattas det bara en tand att borsta också.



Jag fick jättefina, handskrivna etiketter på mina paket. Till mamma från Arvid och Vilma. Det syns ju hur tydligt som helst att det står det, eller hur?


På kvällen åt vi risgrynsgröt och skinkmacka, drack lite glögg och slöade i soffan framför Tomten är far till alla barnen - nöjda, glada och framför allt trötta. Tack så mycket för alla presenter, alla ni som har skickat! Och eftersom posten, som vanligt, har klantat sig med utdelningen så fortsätter vi att fira julafton på måndag. God jul!

Juldagen

Två trötta föräldrar som var uppe lite för sent igår och är slitna efter julen, tjugofem minusgrader, två glada barn som har en massa nya leksaker att greja med. Nä, vi gör nog inte så mycket idag. Jag ska bara göra klart ett dopkort till Lily som ska döpas imorgon. Smörgåstårta, kakbuffé, ännu mer tårta och umgänge med vänner. Det blir fint. Och en summering av julen kommer. Snart.

Förberedelser

Sillen är inlagd, pepparkakorna är bakade, köttbullarna är stekta, amaryllisen har slagit ut, julgodiset är klart... Det är egentligen bara skinkan kvar, men den tar vi imorgon. Igår tog vi en paus i allt julstök och åkte och lekte med Tilda en stund. Arvid och hon åkte runt, runt, runt köksbordet. Han på en liten trämoped med hjul och hon i en gåstol. Efteråt sov hon tydligen i tre timmar, haha! Arvid var också trött och somnade i bilen på väg hem trots att resan bara tog några minuter. Och det bästa av allt. Jag fyndade världens finaste träbock!

Tapetfunderingar

Vårat blivande sovrum är grönt med en morotsfärgad bård. Det går ju faktiskt inte för sig. Jag tänker mig mer något sådant här. Ljust med ett diskret mönster. Som små sparvar till exempel.

Att-göra-listan

Pepparkakor. Köttbullar. Kanderade apelsinskal. Pepparkakscheesecake. Chokladknäcke. Så ser våran lördag ut. Och kanske åka lite pulka, dricka glögg och slå in julklappar också. Julhandlingen har vi redan gjort bort nu ikväll. Det känns väldigt skönt! Arvid har börjat leka affär och står och vrålar "Kom och köp!" inifrån vardagsrummet ibland. Han säljer glass och korv med bröd bakom Vilmas babygym. Fast han kallar det för "Arvids skafferråd". Genialiskt.

En vit jul

Det har snöat en decimeter idag så nu blir det visst en vit jul i alla fall. Puh! Det såg lite illa ut där ett tag, men enligt prognoserna ska temperaturen börja krypa neråt nu. På julafton blir det -21 (idag är det nollgradigt) och jag längtar tills vi får huset och kan tända mysiga brasor i kaminen.

Lillan och gåvagnen

Det finns en första gång för allt. Vilma invigde sin fina gåvagn, som hon fick i doppresent av Cajsa och Gustav, igår kväll. Eftersom hon inte har kommit på att man kan flytta fötterna än så blev det inte många steg. Inte ett enda faktiskt. Men som hon stod! Och sög på handtaget.

Man ska inte ropa hej...

Hahaha! Jag hann knappt publicera det förra inlägget förrän Vilma kräktes igen. Men vi har varit ute och gått en sväng idag i alla fall. Man blir ju knäpp av att bara vara inne. Tur att det snart är julledigt så att pappa J är hemma med oss.


Annars då? Tja, vi bygger lite med tåg. Leker med lego. Kollar lite på barnkanalen. Vilar i omgångar (för barnen kan ju givetvis aldrig sova samtidigt). Läser böcker. Drömmer om julmat. Lite så.

Morgontragik

Men så tragiskt. Här sitter jag och längtar till klockan sju när Coop öppnar så att jag kan få lite egentid innan J åker till jobbet. Gårdagen var riktigt jobbig. Två sjuka och ledsna barn och en heltidsarbetande karl som drog på julfest med jobbet så fort han slutade. Men det verkar som att vi har besegrat magsjukan (peppar, peppar). Nu väntar ytterligare en dags karantän innan vi kan få gå ut igen. Och medan jag sitter här hemma och deppar i en tröja med snorfläckar på, mörka ringar under ögonen och otvättat hår ska mammagänget gå ut och äta jullunch som jag har sett fram emot hur länge som helst. Kul. Verkligen.

God jul Vilma!

Den här tråkiga dagen har i alla fall bjudit på en ljusglimt. Jag har fyndat en kanonfin overall till Vilma som hon ska få traska omkring i nästa vinter.

Nu räcker det!

I natt kräktes Arvid ner hela sig, sängen och den vita tapeten. Idag vaknade Vilma med hög feber och snorig näsa. Hela lägenheten luktar äckligt och jag kan inte slappna av alls eftersom jag är rädd att Arvid ska må dåligt igen. Så god jul på er allihopa! Jag tror att vi isolerar oss fram till nyår för att slippa fler smittor. Det räcker liksom nu!

Tänk vad snabbt livet kan förändras

Idag fick jag veta att en tidigare arbetskamrat har förlorat sitt yngsta barn. Ett barn som vi har träffat flera gånger på kyrkcenter. Det är så hemskt att orden inte räcker till. Jag är chockad och oerhört ledsen för den här familjens skull. När vi sågs senast, för två månader sedan, hade de ingen aning om att deras son var sjuk och på fredag begravs han. Tretton månader gammal. Tårarna rinner bara jag tänker på det. Ikväll kommer jag att krama mina barn lite extra och skänka en slant till Barncancerfonden. Fuck cancer!

Bussmorgon och finpaket

När bilen är på verkstaden åker mamman och de två barnen buss till dagis. Ett gammalt djungelordspråk. Perfekt att vi hade med oss en stor påse med extrakläder och en lika stor med julklappar, men det gick bra. Arvid tyckte att det var jättespännande och sa hej till alla som gick på och av bussen. När vi väl hade kommit fram till dagis överlämnade han julklapparna (en påse polkagrisbiscotti) till fröknarna. Alla med en handskriven lapp som Arvid själv har varit med om att komponera. Åh, så stolt han var! Vi gav bort ett sällskapsspel till barnen också och jag både tror och hoppas att de kommer ha mycket roligt med det. Gården var en enda stor vattenpöl så de skulle mestadels vara inne idag. Perfekt spelväder alltså.

Bakning och isgata

Morgonen började med lite bakning, morotsbröd närmare bestämt. Igår gjorde jag saffransbullar med vanilj och storkokade en mustig rotfruktsgryta med högrev. Sedan var jag helt slut så vi sparar pepparkaksbaket till en annan dag. Och julköttbullarna.


På grund av den totala avsaknaden av snö har granen fått flytta in lite tidigare än vanligt. Så kanske man hinner få lite julstämning! Arvid pyntade den häromkvällen och höll på att flytta småsaker i flera timmar innan han var nöjd. Nu fattas det bara lite julklappar där under, men de är inte inslagna än.


Vi har precis kommit in från en kall promenad i snålblåsten. Tre plusgrader, regn och isgata överallt. Tror knappt att hjulen på barnvagnen rullade över huvud taget utan bara gled. Men vi tog oss till biblioteket i alla fall - även att det tog ett tag - och Vilma som har svårt att sova liggandes fick sova en stund. Nu sitter syskonen bredvid varandra i soffan och tittar på barnprogram och jag funderar över lunch. Eller rättare sagt vart jag ska hitta energin till att göra lunch.

Magsjuka?

Vilma har ju varit förkyld i omgångar och snörvlat, snorat och hostat en del. När hon kräktes i halva sängen igår natt tänkte jag att det var för att hon hade satt i halsen eftersom hon inte kunde andas ordentligt genom näsan. Eller att hon helt enkelt hade ätit för mycket. Men när det hände i natt igen, nästan exakt samma tid, började jag googla. Och tydligen finns det magsjukor som ser ut så här. Barnet är piggt på dagen och kräks någon eller några enstaka gånger under natten. Kul. Så idag ska vi tvätta lakan, handdukar och kläder och bada illaluktande liten flicka. Samma som igår alltså.

Tomtepojken med de blå vantarna

Åh, vad duktiga de var! Jag har ju hört Arvid öva på julsånger här hemma så jag visste lite vad som väntade, men det var jätteroligt att se - och höra - trots att de flesta barnen mest vinkade till mamma eller pappa och glömde bort både sång och rörelser. Efteråt bjöds det på glögg, pepparkakor och clementiner och vi satte oss framför elden i grillkåtan. Jättemysigt! Nu ska vi göra klart det sista på fröknarnas julklapp så får Arvid agera tomte på tisdag när de träffas nästa gång.

Fika, fika, fika

Att vara föräldraledig är rätt trevligt ändå. Särskilt när man har så fina vänner att hänga med på dagarna. Den här veckan har vi fikat, fikat och... fikat. I tisdags var vi hos Sophie och Lily, i onsdags hos Emma och Agnes och nu har vi nyss kommit hem från en jättetrevlig lekstund (med tillhörande fika så klart) hos Louise och Tilda. Man kanske borde börja träna om det ska fortsätta så här, hehe. Om en stund ska vi hämta upp J på jobbet och åka på julfest på Arvids dagis. Det ska bli mysigt - trots att det regnar.

Julfest och dumpsterdiving

Ja, jag berättade ju aldrig att jag fick nackspärr i fredags. Som om det inte räckte med förkylningen liksom. Men trots det så tog jag mig iväg på julfesten och det var jättekul! Först förmingel hemma hos Per, sedan blev vi skjutsade de 300 metrarna (!) till Järnspisen där de hade dukat upp en massa julmat. Jag var inte jätteöverväldigad, måste jag säga. Brända köttbullar, avsaknad av vörtbröd, skinka som inte smakade skinka och ett efterrättsbord utan Ris á la Malta, men med de tunnaste rulltårtorna jag någonsin har sett (och vispad grädde) och någon slags cheesecake som smakade trä. För den som gillade lax och sill fanns det hur mycket som helst att välja på, men jag hade velat ha mer korvar, omeletter, kallskuret och annat som det SKA vara. Jag och mina bordsgrannar vann i alla fall den obligatoriska musiktävlingen och fick en biocheck var. Sedan blev det dans och vin fram till ettsnåret.

Det bästa av allt var att barnen tog sovmorgon fram till halv tio (!) igår så jag fick vakna utvilad. För första gången på typ ett år. Underbart! Sedan tvingade J med hela familjen på lite dumpsterdiving. Så nu har vi ett skrivbord (som ska målas om innan det får komma in i mitt hus) i förrådet. Barnen är fortfarande förkylda idag så det blev ingen öppna förskolan för oss. Istället gick vi en liten promenad och Arvid fick sällskap av en liten kattunge som vi mötte på vägen. I eftermiddag tänkte jag att vi skulle baka lite julskorpor och de närmaste tre dagarna har jag och lilltjejen tre fikadejter inbokade medan storebror är på dagis. På torsdag är det julfest på dagis och på fredag julavslutning på kyrkcenter. Det är mycket nu!

Lite komiskt att...

... en av de bilarna som ett flertal gånger har stått i vägen för våran bil när vi ska köra ut eller in från våran parkeringsplats (ett problem som vi har påtalat flera gånger utan att det har hänt något) nu har bestämt sig för att hyra platsen bredvid våran. Och idag klagade hon på att vi stod för nära hennes plats så att hon hade svårt att köra in och ställa sig. Hahaha!

Hej, förkylning!

En vecka. Så länge fick vi vara friska. Idag är Vilma supersnorig och jätteledsen. Arvid säger själv att han mår bra, men han börjar låta lite snörvlig och täppt. Och jag med... Kul. Julfest imorgon som sagt. Vi får väl se om jag kommer iväg. Och om vi får sova något i natt. MEN! Jag har i alla fall fyndat två tv-bänkar till huset som efter lite fix och färg kommer att bli hur fina som helst.

Mystorsdag

Idag har jag och Vilma hängt i Norrfjärden och druckit kaffe i kåsa framför en öppen eld. Inomhus! Så kan det vara när man är nyinflyttad i hus och lådan med kaffekoppar inte är uppackad än. Men det var supertrevligt ändå! J är på någon matlagningskväll med jobbet så jag och barnen är ensamma hemma. Vi har byggt med lego, börjat fixa med julklapp till dagisfröknarna, öppnat pixikalendern, läst dagens bok ett antal gånger och tittat på Supertrion. Imorgon ska vi till kyrkcenter som vanligt och eventuellt baka bröd på eftermiddagen. På lördag väntar julfest med jobbet för min del. Julbord, lite bubbel och vuxenprat i kontrast till blöjbyten, barnprat och mjukisbyxor för en kväll. Skoj!

Småprat

Jag och Vilma bjuder på ett litet klipp. Ganska händelselöst, men just så ser våran dag ut idag och det känns skönt. Jag har huvudvärk bakom ena ögat och är riktigt trött. Tur att jag har en sådan snäll lillgumma.

Ombesiktning

Ja, men det var väl självklart att de på bilprovningen skulle hitta lite fel. Glapp i styrleden och skador på skyddsbälgen på drivaxelknuten. Bilen underkändes och måste lagas inom en månad. Volvoverkstaden ville ha 4000 kr. Hahaha! Hej då, julklappar, julmat och julefrid! Hittade dock en annan (seriös) verkstad som gör det för halva priset. Så får det bli. Nu ska jag fortsätta sura. För vilken dag som helst kommer servicelampan att tändas också. Och det kostar med.

Vilma - sju månader

Jag ligger lite efter med mina månadsuppdateringar så Vilma är 7,5 månad nu. Och oj, vad det har hänt saker sedan sist! Hon sitter! Helt själv. Hur länge som helst. Typ. Vi lägger kuddar bakom henne ifall att, men än så länge har de inte behövts. Det som kan hända är istället att hon faller framåt när hon försöker sträcka sig efter något som hon inte riktigt når. Hon kan dessutom helt obehindrat rulla från rygg till mage och mage till rygg. Jag vet att Arvid tryckte sig bakåt och gled runt på golvet när han var i samma ålder, men dit har vi inte riktigt kommit än.

Det här med mat går så där. Vilma har inte varit särskilt intresserad (förrän nu) och jag har varit lite dålig på att öva med henne eftersom det har varit så mycket annat som ska hinnas med. Men nu ska vi skärpa oss! Idag har hon ätit en halv portion gröt och till middag tänkte jag att hon ska få någon god puré. Hon verkar gilla när det faktiskt smakar något och ratar milda puréer. Jag misstänker att det är tänder på gång inom kort och eftersom hon bits ganska mycket vid amning så vill jag hinna fasa över till "vanlig mat" innan för att slippa bli söndertuggad.

Hon älskar att bada och plaskar så mycket att både hon och allting i närheten blir blött. Hon tycker om att åka vagn och att titta på saker, men att bli fastspänd i bilstolen är rena döden. Så fort bilen startar är hon dock tyst igen. Hon sover fortfarande väldigt lite på dagarna. Två gånger - om man har tur - men inte mer än 15-30 minuter per gång. Och eftersom Arvid har slutat tupplura nu så blir dagarna väldigt intensiva. Hon är fortfarande väldigt mammig och kan gå från gallskrik till att vara tyst beroende på vem som bär henne. Däremellan är hon ett väldigt glatt och trevligt barn som är enkel att ta med på saker och som allt som oftast är nöjd med livet.

Första december

Idag, den första december, för exakt ett år sedan var en av de värsta dagarna i mitt liv. Arvid fick en otroligt aggressiv magsjuka och kräktes typ sextio, sjuttio gånger (jag skojar inte) och fick åka in till akuten eftersom de var rädda för uttorkning. Väl där fick vi sitta i ett undersökningsrum i nästan tre timmar medan vi väntade på läkaren. Arvid var alldeles blek, kräktes överallt och höll en plastmugg i handen och bad om vatten hela tiden - som han kräktes upp så snart han hade svalt det. Det var hemskt! Efter nästan ett dygn slutade det. Att det sedan kom tillbaka några dagar senare har jag dock förträngt.

Det här året har vi haft det desto trevligare. Lek på Familjens hus, pannkakslunch, lucköppning i Pixibokskalendern, Bamsemaraton på paddan medan halva stan hade strömavbrott och lite legobyggande.

Önskelista till tomten

Jag och Arvid har ägnat morgonen åt att sätta ihop en önskelista till jul. Ett alfabetspussel från Jabadabado (http://www.blaelefant.se/sv/artiklar/pussel-alfabetet-a-o.html), en färja (http://www.hiko.se/Leksaker/Tr%C3%A4t%C3%A5g/Tillbeh%C3%B6r/Brio-F%C3%A4rja-med-ljud-och-ljus) och en tunnel (http://www.hiko.se/Leksaker/Tr%C3%A4t%C3%A5g/Tillbeh%C3%B6r/Brio-Tunnel) till Briotåget, presentkort på Granngården som kan förvandlas till miniräfsor, spadar, skyfflar, krattor eller en skottkärra för barn, en kattmössa (http://www.lekvira.se/leksaker/utkladningsklader-barn/djurmossa-katt-med-svans/#.VHwViIdYsyI), träpussel med Bamse med 20 bitar (det med 30 bitar har han redan), Bamselotto och bidrag till en sandlåda. Enligt Arvid själv är tåggrejerna, kattmössan och utomhusgrejerna viktigast, men en peng på sparkontot vore också uppskattat.

Vilma önskar sig sand till sandlådan, en Rubensdocka som heter Karin (http://rubensbarnshop.se/butik/karin/) och en nyckelpigedocka från Anne Geddes (http://www.hiko.se/Leksaker/Dockor/Sm%C3%A5-Dockor/Anne-Geddes-Docka-Baby-Doll-Ladybug) och vi vuxna vill gärna ha presentkort på Ikea (nytt köksbord) eller Granngården (gräsklippare, snöskyffel och annat som man måste ha när man har hus).

Fasterbesök och badtårar

Vi har haft fullt upp här de senaste dagarna och helgen försvann alldeles för snabbt. I torsdags kom faster Tes och hälsade på igen innan hon åkte vidare mot Stockholm. Vi köpte kinamat och så sov hon över och hängde med mig och barnen till kyrkcenter på fredagen. Vi har bakat lussekatter och julpyntat lite smått. Igår efter frukosten åkte vi till badhuset och Vilma plaskade och njöt som vanligt medan Arvid grät och försökte klamra sig fast vid mig eftersom vattnet var "otäckt", men det blev bättre ungefär samtidigt som det var dags att gå upp. På eftermiddagen var det julskyltning, men jag lämnade barnen hemma med J och gick bara en kort sväng och trängdes med alla tusentals pitebor som var på stan. Det fick räcka så. Jag har skickat efter årets julkort och om en stund ska jag och småttingarna åka till Familjens hus och träffa kompisen Tilda. Sedan kanske jag och Arvid går upp på vinden och letar reda på granen. Vi får se.

Att ha varandra

Nu när Vilma kan sitta ganska stadigt själv har en helt ny värld öppnat sig. Hon kan - och får - vara med och leka i Arvids rum. Hon grejar dock med sitt och han med något annat, men de sitter bredvid varandra på mattan och leker. Idag var det tyst inifrån rummet i en timme och vi vuxna kunde dricka kaffe i lugn och ro. Fantastiskt och nästan overkligt! Tänk vad roligt för de små att de har varandra, både nu och framöver. Arvid älskar sin lillasyster och kramar henne gärna. När hon har vaknat på morgonen vill han gärna springa in till henne, lägga sig bredvid, pussa henne på huvudet och fråga om hon har sovit gott. Däremot glömmer han ofta bort att vara tyst när hon sover på dagarna, men så är han ju bara tre år också.

Mammas flicka

Den här lilla tjejen alltså. Hon gör mig så glad så många gånger om dagen att jag har tappat räkningen för länge sedan. Särskilt när hon kniper ihop ögonen samtidigt som hon ler. Vi var och hälsade på mina arbetskamrater idag. De tyckte att det syntes att vi är släkt. Japp, hon är mammas lilla flicka. Minsann.

På andra sidan sjukdomstunneln

Vilma har varit ordentligt förkyld sedan i helgen. Snorat och snörvlat, hostat tills hon har kräkts och varken kunnat äta eller sova. Men i natt har det mirakulöst försvunnit! Så vi åkte till badhuset precis som förra veckan och plaskade järnet i typ en halvtimme innan den lilla damen blev trött. Så nu ska jag börja gå igenom lite grejer som ska säljas innan flytten. Det är en del - trots att vi kommer få mer än tre gånger så stora ytor.

Presenter och kloka funderingar

Det här är inget skrytinlägg om vad Arvid fick när han fyllde år utan mer en minnesanteckning för min egen del eftersom minnet är kortare än kortast just nu. Spika mönster från Tilda med familj, fiskespel från oss, taxi och skolbuss från Rebecca och Jan, Alfonsbok från Cornelia och Felicia med familj, Duplobondgård från Johanna, Peter och oss, en kran och en röd bil från mormor, morfar och Cajsa, Bamsepussel från Julia och Agnes med familj, pussel från Lily med familj och pengar från min mormor och morfar. Tack så hemskt mycket allihop! Arvid är så glad över sina nya saker!

I morse låg han och filosoferade på skötbordet. "Jag tycker om dig, mamma. Och Vilma och pappa och Siri. Och morfar och Cajsa och mormor. Och Amy. Det är min familj." Alltså, hur söt får man bli? Det här är lätt världens finaste treåring.

Söndagsmys

Vilken härlig söndag det var igår! Först sovmorgon till efter åtta (tack barnen). Vid lunch kom Louise, Micke och deras lilla Tilda förbi för att fira Arvid, fika och spela sällskapsspel inför tidningens stora speltest. Sedan kom faster Tes (Therese) och hängde med oss ända till kvällen. Dagen avslutades i soffan med Dumlekolor och Allt för Sverige. Idag vill Arvid åka och leka på Familjens hus, men Vilma har fortfarande inte vaknat så vi får vänta en stund till.

Kär i en ljusstake

Men vilken underbart söt adventsljusstake! Den skulle bli så fin i nya huset. Nästa år alltså. Undrar om jag måste köpa några - trots att vi har sagt att vi inte ska köpa på oss en massa innan vi har flyttat in plus att det kanske finns lite annat som borde inhandlas först. Typ gräsklippare, snöskyffel, häcksax, sandlåda och lite annat. Men den är ju så fin! Och så är den på kampanj...

Plaskungen

Snacka om att sova som en stock! Jag och Vilma har precis kommit hem från badhuset. Hon var den som plaskade mest i barnbassängen trots att det fanns andra som både åkte vattenrutschkana och hoppade från kanten. Hon vevade med armar och ben hela tiden och skrattade. Lilla mysunge! Nu ligger hon och sover och jag ska fixa lite lunch innan storebror ska hämtas. Han sa i morse att han längtade hem redan innan vi hade åkt till dagis eftersom han ville leka med sin nya bil som han fick i present av favoritmorfar. Ja, och så blir det lite kalas ikväll med. En fin novemberonsdag.

Floragatan 40

I mitten av februari får vi nycklarna! Till vårat gula hus med trädgård, rabarber och äppelträd, fyra sovrum, hobbyrum i källaren, öppen spis, solterass och nära både stan, jobb och dagis / skolor. Det känns nästan overkligt! Och fantastiskt bra! Handpenningen är betald och nu är det bara några månaders kånkande upp och ner för trapporna kvar innan vi säger hej då till lägenhetslivet. Så nästa år firar vi väl jul hos oss, bland meterhög snö, norrsken och kaffeost.
Eller vad säger familjen?

Hemmatisdag

Hemmaförmiddag med den här lilla bönan. Vi har städat och plockat undan lite eftersom Sophie, Lily, Elin, Cornelia och Felicia kommer hit och fikar när Arvid har kommit hem från dagis. Det blir roligt! Imorgon funderar jag på att ta med mig Vilma till badhuset en stund på förmiddagen. Hon plaskar ju som en galning när hon badar och är helt obrydd när vattnet stänker överallt så jag tror att hon kan gilla det. På kvällen sedan kommer Emma, Axel, Julia och Agnes och hälsar på. Perfekt att få lite hjälp med att äta upp alla kakor, hehe.

Det inställda kalaset

Natten mot igår började Arvid hosta. På morgonen blev han lite snorig och såg lite hängig ut och vid elva på förmiddagen somnade han sittandes i mitt knä med hög, hög feber. Det var bara att ställa in kalaset. Jag var så besviken, och är fortfarande. Jag som har bakat massor (trots att jag själv har varit hängig på grund av alla mina åkommor), planerat, fixat fiskdammspåsar, beställt söta engångsset med både tallrikar, servetter och ballonger i matchande färger och betalat lokalen och så blir han sjuk. Just igår av alla dagar på året. Det skulle bli så roligt att få fira våran storkille, bjuda på allt gott och hinna prata med alla vänner medan barnen lekte sig trötta. Men nej.

Nu har vi hela köket fullt med fika som inte går att frysa in igen, tårtan får följa med J till jobbet imorgon för att inte bli förstörd och Arvid är fortfarande inte pigg. Men vi har i alla fall hunnit provspela några av spelet som jag ska recensera till tidningen. Plus att vi har ganska många fikadejter inbokade nästa vecka. Om vi är friska, vill säga. Jag tycker att det har börjat kittla lite i näsan.

En treåring i huset

Ja, nu har vi en treåring i huset! Jag tror att födelsedagsbarnet var väldigt nöjd med sin dag och vid frukosten i morse la han handen på J:s arm och tackade för alla presenter. Eftersom tiden sprang iväg på grund av paketöppning, byggande och lekande så avslutade vi treårsdagen med middag på Max och Arvid var alldeles fascinerad av två killar som satt och spelade något fotbollsspel, eller hockey som Arvid kallade det. När vi kom hem somnade han som en stock.


Tusen tack till er som har skickat kort, grattishälsningar och presenter! Jag tror att några grejer har fastnat i posten och kommer idag så festen fortsätter. Och imorgon väntar kalas på Familjens hus. Vi har förberett fiskdammspåsarna idag på morgonen, tårtan ska bakas i eftermiddag och sedan ska vi till banken en sväng. Ni får snart veta varför.

Nästan sju sorters kakor

Vi har haft bagarstuga här den senaste veckan för på lördag vankas det stort kalas på Familjens hus. Fjorton vuxna och tolv barn kräver en del fika (och tårta, men det får bli morgondagens uppgift). Arvid har hjälpt till med i stort sett allting och nu har vi sex (!) olika sorter klara. Plus att vi bakade lite extra igår kväll som lilleman ville ha med sig till dagis på den stora dagen och bjuda fröknarna och kompisarna på.


Och här är han, vårat fina födelsedagsbarn som började dagen med paketöppning och blåste ut ljus i en liten födelsedagsmuffins som han åt till frukost. Sedan lämnade jag honom på dagis där han överöstes av kramar och gratulationer. Jag tror att han har haft en riktigt bra dag hittills och när han kommer hem fortsätter firandet med ännu fler paket. Hurra för treåringen!

Tre i rad

Torsdag: mjölkstockning, hög feber varvat med frossa, migrän och yrsel.
Fredag: fortfarande feber och frossa, tjock i halsen, ont i kroppen och en känsla av att allt inte stod rätt till. Gick till läkaren på eftermiddagen som konstaterade att jag hade en svår halsfluss (bakterier) samt en hög snabb-sänka på 170. Fick antibiotika på två sekunder. 
Lördag: Vaknade med lägre feber med en hals som var så svullen och öm att jag knappt kunde äta, prata eller dricka över huvud taget. Händerna brände och det tog inte många minuter innan jag förstod att jag hade fått höstblåsor. Också! På eftermiddagen hade jag fått under fötterna också och kunde knappt gå.

Och idag är det fars dag. Halsen är bättre på grund av medicinen och jag har kunnat äta för första gången på flera dagar. Blåsorna är värre och jag är livrädd för att smitta någon av de andra (förhoppningsvis är Vilma immun nu eftersom hon redan har haft det) för det här vill jag inte att någon annan ska behöva genomlida. Plågsamt är vad det är. Jag tvingas gå på utsidan av fötterna eftersom det gör så ont och händerna svider och kliar något fruktansvärt. Turligt nog har jag inte fått några i munnen. Jag har bakat med engångshandskar till far i huset och imorgon ska jag och Arvid börja förbereda inför helgens kalas. För då SKA alla baciller vara borta!

Höstblåsor och mjölkstockning

Det är lite tyst här inne och det har inte att göra med att vi gör en massa grejer så att jag inte hinner skriva. Snarare tvärtom. Vi har haft en tuff sjukvecka. Förra helgen och början av veckan skrek Vilma konstant och hade hög feber och stora utslag på hakan, benen, armarna, händerna, fötterna, rumpan och ryggen. Det blev bara värre och värre och till slut tog jag henne till vårdcentralen som gav henne diagnosen höstblåsor. Tydligen kan det vara väldigt smärtsamt och klia mycket, men det är bara att vänta ut. Jag blev snabbt varse hur bra vi har haft det som har fått sova på nätterna för det har vi inte fått den här veckan. Det var länge sedan som jag var så här trött och slutkörd. Igår gick jag och la mig tidigt och vaknade flera gånger under natten av att jag frös. Mycket riktigt vaknade jag med hög feber, migrän, yrsel och mjölkstockning. Höll på att svimma när jag skulle få iväg Arvid till dagis i morse och tvingades ringa hem J från jobbet vid lunchtid idag. Jag orkade helt enkelt inte mer. Ungefär där är vi nu. Men Vilma är i alla fall på bättringsvägen.

Kl. 05.47

Här sitter vi i mörkret, jag och en gnällig liten tjej. Det är varken likt henne att vakna sur eller att ens vara uppe så här tidigt så vi får väl se om det var en engångsgrej eller om vi har någon spännande utvecklingsfas eller sjukdom att se fram emot. Godmorgon, söndag.

Arvid börjar bli stor

Det händer stora saker här hemma. I lördags åkte J och Arvid till djuraffären för att ge bort napparna till kaninerna. Personalen var snäll och la till och med in dem i buren för att det skulle kännas "på riktigt" och på kvällen frågade han visserligen efter nappen, men somnade utan problem. Igår ville han plötsligt hoppa över tuppluren mitt på dagen och höll humöret uppe ända tills det var dags att gå och sova (trots att vi hade ställt om klockan och haft en väldigt tidig morgon). Samma sak idag. Efter en minut i sovrummet kom han upp med rufsigt hår och sa: "Jag är pigg nu." Jaha, ingen kafferast för mig med andra ord.

Och så har vi börjat med potträning. Det går faktiskt riktigt bra och just nu hänger ett gäng nyinköpta kalsonger på torkställningen. Kanske vi vågar testa utan blöja en stund imorgon..?

Slask

Det snöar och regnar om vartannat och blåser något fruktansvärt. Flera bilar har blåst i diket under morgonen och det var varken lätt att få ut bilen från parkeringsplatsen på grund av allt slask eller att köra på de moddiga vägarna i stan. Men vi tog oss ändå till kyrkcenter under förmiddagen för lite pyssel, fika, prat och lek. Jättetrevligt! Den här veckan har Arvid både varit hos tandläkaren (och gapat och låtit tandläkaren räkna alla tänder) och hos frisören. Han blev jättefin och undrade efteråt varför det låg så mycket katthår på golvet nedanför stolen och i papperskorgen. Lilla sötnosen. Han ville dessutom ha lite grön färg i håret och var så stolt när han kom hem och skulle visa pappa.

Vad har hänt mer? Vilma har varit förkyld och febrig, men det är bättre idag. Arvid har varit på sin sista utflykt på dagis för det här året. Nu när det blir kallare fikar de i grillkåtan och sedan går de in och pysslar istället för att gå till skogen. J har presenterat sitt examensarbete på universitetet och på tisdag ska han göra samma sak på företaget där han har varit. Sedan är han förhoppningsvis klar (om det inte blir några skriftliga kompletteringar vill säga). Och jag tänkte baka en cheesecake med tryffeltäcke imorgon.

Sjukstuga

Nog var Vilmas rosiga kinder ett tecken på att allt inte stod rätt till igår. På eftermiddagen fick hon magsjuka och jag ägnade större delen av dagen åt att bada barn och byta kläder. Som om inte det var nog vaknade Arvid med hög feber och ännu rosigare kinder idag och vi har mest hängt i soffan. Han fick lite energi precis innan läggdags och lekte lite, men han var fortfarande varm. Min blåsa på sidan av tungan, och svullnaden, är fortfarande kvar och jag låter lite som Sean Connery när jag pratar. Smärtsamt, otroligt jobbigt och svårt att äta. Men imorgon hoppas jag att alla är bättre för då är det husvisning.

Hemmasöndag och snömodd

Eftersom det såg ut så här...


... när vi vaknade i morse (hej, snömoddiga vägar som inte har hunnit plogas för snön kommer ju som en överraskning för alla varje år!) bestämde vi oss för en hemmasöndag. Vilma sov nyss och när hon vaknade hade hon väldigt rosiga kinder (hon är alltid kritvit annars) så vi får väl se om det är något på gång. Vi har ju varit friska oförskämt länge nu, men jag ser gärna att det fortsätter så. Igår var det premiär för Så mycket bättre och ikväll är det Allt för Sverige. Tur att det finns något positivt med hösten och vintern.

Veckan som gick

Den här veckan har kantats av olika åkommor. Har det inte varit det ena så har det varit det andra. Arvid har haft hosta och varit lite hes, men pigg i övrigt. Jag hade migränkänningar i tisdags som övergick i nackspärr i onsdags som blev ryggont under torsdagen och nackspärr återigen under gårdagen. J gick och la sig halv åtta igår efter att ha känt sig frusen och febrig, men det var borta idag. Däremot så vaknade jag med svullen tunga på ena sidan (måste ha bitit mig under natten) och tandvärk och det känns inte som att tänderna passar lika bra som de brukar. Men trots allt detta har vi ändå fått lite gjort i veckan. Vi har hälsat på Sophie och hennes treveckors och blivit bjudna på mat, lekt, fikat och pysslat på kyrkcenter, gått på stan, bakat en del och tvättat en hel hög med lakan som har glömts bort allt för länge.

Idag har vi bakat scones till frukost, veckohandlat, byggt kulbana, bytt däck och tagit kål på diskberget. Nu sitter J och förbereder presentationen av sin c-uppsats och jag ska fixa lunch till mig och småttingarna. Imorgon ska vi åka och fika i Lakafors och sedan är det ny vecka igen. Det går fort nu och jag känner mig inte jättesugen på vinter, kyla, mörker och elände.

Vilma - sex månader

Älskade lilla unge. Jag fullkomligt smälter när du ler med hela ansiktet (vilket händer ungefär tre tusen gånger om dagen), när du klappar mig i ansiktet med din sammetslena hand, när du slutar äta för att skapa ögonkontakt och skratta lite innan du kan fortsätta, när du suger dig fast på min haka när du vill vara mysig, när du försöker simma som en groda i badbaljan och när du är så lycklig att det spritter i både armar och ben när du är i närheten av Arvid. Du är så underbar och att lukta dig i nacken eller snusa på din andedräkt är det bästa som finns! För att inte tala om ditt jollrande. Så lågmält och gulligt att det knappt finns. Ska filma vid tillfälle så att ni får se. Arvid gjorde mest höga skrikljud i olika frekvenser, men det här är någonting annat.

Hon tränar tränar magmusklerna duktigt varje dag och vid nästa månadsuppdatering kommer jag säkert att kunna skriva att hon kan sitta själv. Hon sitter ju redan nu med lite hjälp, men inte jättestadigt eller några längre stunder. Det här med att äta riktig mat går så där. Det är väl egentligen bara banan och havregrynsgröt som har varit okej mer än en gång. Resten ratas, men vi får väl testa igen och igen och igen tills hon inser att det faktiskt är gott. Hon väger 9305 gram och är 69 cm lång enligt senaste bvc-kontrollen, men av någon outgrundlig anledning börjar kläder i storlek 74 vara för korta. Så antingen har hon en lång överkropp eller så är kläderna mindre än de borde vara.

Hon sover väldigt lite på dagarna, oftast bara en timme totalt fördelat på två tupplurar, men lyckas ändå hålla humöret uppe tills kvällen kommer. Hon snurrar runt på golvet när man lägger ner henne, men jag har inte sett henne skjuta sig bakåt utan hon snurrar mer runt sin egen axel. Och vilken räckvidd hon har! En sak som man aldrig trodde att hon skulle kunna nå är plötsligt i munnen (där precis allt hamnar).

Dagishets

Jag läste en debattartikel idag som visserligen är några år gammal, men fortfarande lika aktuell. Om hämta-tidigt-på-dagis-stressen som många drabbas av, däribland jag själv. Jag har många gånger förundrats över hur föräldrarna på vårat dagis kan hämta ungarna så tidigt jämt, hur de kan kombinera sena lämningar med tidiga hämtningar och ha rekordlånga sommarlov och ledigt alla klämdagar. Vad jobbar de med egentligen? Jobbar de överhuvudtaget? När jag jobbade till halv fem var Arvid alltid sist kvar och det var jobbigt att veta att han hade längst dagar av alla, samtidigt som han var yngst. Man känner sig som en dålig förälder trots att man inte själv kan påverka sina tider och inte medvetet har valt "karriären" framför familjen. Om man är mamma, vill säga. För det verkar fortfarande vara tillåtet för pappor att jobba mycket, tjäna mycket pengar och inte hämta tidigt på dagis.

Skribenten funderar över om dagishetsen kan bero på att man vill visa att man är en bättre förälder som har råd att jobba mindre. För "man skaffar sig väl barn för att få vara med dem"? Jag ser inte dagis som någonting dåligt. Arvid stormtrivs och jag får några värdefulla timmar med bara Vilma eller kan jobba mina timmar medan han är där. Jag älskar honom lika mycket oavsett om jag hämtar honom vid två eller halv fem, om han går på dagis tre eller fem dagar i veckan. Visst, vi får lite mindre tid tillsammans, men det handlar väl ändå om hur man använder tiden man har? På mitt jobb finns det inte möjlighet att korta ner arbetsdagarna - om man inte stressar ihjäl sig och hoppar över lunchen vill säga. Då kanske man kan komma ifrån någon timme tidigare med lite tur. Men är jag en bättre förälder för det? Mår Arvid bättre av en hungrig och trött mamma som har vänt ut-och-in på sig själv i ett försök att vara som alla andra? Nej. Det är dags att sluta tävla i vem som kan ha ungarna kortast tid på dagis och att hetsa varandra till att man ska göra egen barnmat, odla sina egna morötter, använda tygblöjor och sy egna barnkläder för att vara en "bra" förälder. Du är jättebra som du är!

Ingen kul tisdag

En hes och hostig storebror med hål i sina nya ullbyxor och en småsur nyvaccinerad lillasyster. Den här tisdagen kunde vara roligare. Faktiskt.

Vill bara önska...

... en trevlig helg till er allihop!

Lördagstrött

Tidig lördagsmorgon. Bokläsning under luddfilten med lilleman medan de andra sover vidare. Grötfrukost, planering av matsedeln och veckohandling innan klockan ens har blivit nio. Hemmalördag medan J skriver det sista på uppsatsen. Och jag inser plötsligt hur fruktansvärt trött jag är. Trött på att aldrig få ladda batterierna, trött på de förbannade trapporna och lägenheten som verkar krympa för varje dag, trött på att få ta så mycket ansvar. Själv. Men samtidigt är jag glad. För att jag har så fina barn. För att jag har nya fina människor i mitt liv. Och igår kväll fick jag ett spännande telefonsamtal. Förvirring, glädje, hopp och rädsla för att bli besviken på en och samma gång. Vi får se vart det leder, men nu är det dags att laga mat och sedan ska vi städa. Åh, så skoj!

Fredagskul

Det ÖSREGNAR ute, men det stoppade inte oss från att åka till kyrkcenter och leka och fika på förmiddagen. Arvid sa efteråt att "det var jätteroligt idag" och jag håller med. I bilen på vägen hem sjöng han "Imse vimse spindel, trampade på tån" och nu sover både han och Vilma medan jag funderar på vad vi ska äta.

Välj ekologiskt!

Vi försöker i största möjliga mån köpa ekologiskt när vi handlar. Godare och bättre för både magen och miljön. Naturskyddsföreningen har listat fem viktiga varor som gör stor skillnad om man byter ut. Enkelt och inte särskilt mycket dyrare än "vanliga" grejer.

Dödsångest

Efter att ha läst bloggar som kompisar, bekantas bekanta eller fullständiga främlingar skriver har jag förstått att många tampas med jobbiga tankar och ångest efter att de har fått barn. Rädsla för att barnet ska dö, att de själva ska dö, att partnern ska dö. Tankar om att förlora det dyrbaraste man har eller att inte få chansen att vara en del av den personens liv. De väcker barnet om nätterna för att se så att det säkert andas, de drömmer mardrömmar om flygplan som kraschar, bilolyckor eller obotliga sjukdomar och tänker att de är "för lyckliga" och att det därför måste hända något hemskt snart.

Det låter jättejobbigt att konstant oroa sig och vara rädd för saker som man ändå inte kan påverka om de - mot förmodan - skulle inträffa. Mina barn är det finaste jag har, men jag har aldrig haft "rädd-för-döden-tankar". Däremot högg det rejält i mammahjärtat häromdagen när jag såg en dödsannons i tidningen. En liten kille, lika gammal som Vilma, som aldrig vaknade från sin tupplur. Bara så där. Bara tanken är fruktansvärd, vidrig och svår att sätta ord på, men jag känner ändå ingenting annat än glädje när jag tittar på mina små (trots att de kan vara hur jobbiga som helst ibland). Skulle det hemska vara framme så får jag ta det då, jag vill varken ödsla tid eller energi på "tänk om"...

Mitt i veckan

Några glimtar ur vardagen som har blivit kvarglömda på minneskortet. Två fina bilder på min lilla tjej som allt som oftast är sprudlande glad, men inte särskilt intresserad av "vanlig" mat. Gröt är väl det enda som har gått bra hittills och som inte har hamnat i haklappen. Igår var hon och jag och hälsade på tvåveckorsbebisen Lily och i måndags hängde hon med mig och Arvid till Familjens hus där det var dans med Disco-Bella och gratis tårta. Arvid tyckte att dunkadunka, färgglada lampor och skuttande barn var "läskigt" så vi hängde på övervåningen och lekte istället. Och åt tårta givetvis. Imorgon har vi inga planer alls. Förutom att tvätta.

Nya skor

Jag och Vilma har hängt med kompisarna Louise och Tilda på stan under förmiddagen. Vi har fikat, gått en sväng medan de små sov och kikat i lite affärer. Jag kom därifrån med ett par nya vinterskor (mycket välbehövligt) och nu behöver jag egentligen bara någon typ av höstjacka också. För vad har jag haft alla andra år under den här årstiden?!

Fredag!

En fredag som inte riktigt blev som vi hade tänkt. Det har blivit tradition att åka och fika, leka, sjunga och umgås med mammagruppen på kyrkcenter på förmiddagen, men vad gör man när man kommer fram och det står "stängt pga sjukdom" på dörren? Jo, man åker förbi pappas jobb och tittar lite, går på solig promenad, åker hiss ett par gånger i gallerian, handlar inför kvällens fläsk- och rotfruktsgryta, fikar och bygger med mekano. Efter lunch ska vi åka och plocka upp lite grejer som jag har fyndat på andrahandsmarknaden, tvätta och bygga med lego, enligt Arvids önskemål. Och göra en daimpaj. Det är ju fredag!

Vad vi gör denna...

... föräldralediga onsdag? Rengör ugnen eftersom någon hade lagt en grillvante där inne som höll på att börja brinna när jag drog igång ugnen för att baka. Kul! Så kakorna får vänta eftersom jag inte vill att de ska smaka bränt tyg.

Mina finingar

Vad ska man göra en skitdag som denna? Lägga upp lite bilder på barnen kanske..? Ja, så får det bli. De är trots allt det finaste jag har - även att jag gärna hade haft ett hus också. Hehe.