Det finns en första gång för allt. Vilma invigde sin fina gåvagn, som hon fick i doppresent av Cajsa och Gustav, igår kväll. Eftersom hon inte har kommit på att man kan flytta fötterna än så blev det inte många steg. Inte ett enda faktiskt. Men som hon stod! Och sög på handtaget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar