Tänk vad snabbt livet kan förändras

Idag fick jag veta att en tidigare arbetskamrat har förlorat sitt yngsta barn. Ett barn som vi har träffat flera gånger på kyrkcenter. Det är så hemskt att orden inte räcker till. Jag är chockad och oerhört ledsen för den här familjens skull. När vi sågs senast, för två månader sedan, hade de ingen aning om att deras son var sjuk och på fredag begravs han. Tretton månader gammal. Tårarna rinner bara jag tänker på det. Ikväll kommer jag att krama mina barn lite extra och skänka en slant till Barncancerfonden. Fuck cancer!