Minus tjugo

Idag när jag ställde mig på vågen kunde jag konstatera att jag väger tjugo kilo mindre än precis innan Vilma föddes och därmed sex kilo mindre än inskrivningsvikten. Utan att jag ens har ansträngt mig. Tänk om jag skulle börja träna och fundera lite mer på vad jag stoppade i mig..? Lillan och jag har varit på Familjens hus idag och sugit på leksaker, lekt med skallror, krupit omkring och sjungit. Nu sover hon gott och jag ska äta lunch och sedan blir det dagishämtning. Ikväll, efter maten, ska vi testa semmelwraps. Det tror jag att lilleman kommer att gilla.

Omdränering

Fick precis en lapp i brevlådan om att vårat hus ska dräneras om med start på måndag. Jaha?! Perfekt nu när vi ska flytta. Att inte kunna backa intill med släpet och tvingas balansera med möbler och lådor på smala ramper över ett stort, djupt hål. Jag blir så trött!

Helgen som gick

Fy, vad tiden springer iväg! I alla fall när vi är hemma båda två på helgerna. De lediga dagarna ägnades åt byte av barnstol i bilen, veckohandling, nedpackning av bokhyllorna (lite kvar att fixa), nätter med lite sömn på grund av en sprattlig lilltjej, inlämning av saker vi inte behöver, migrän för min del, kalas för Felicia som fyller ett år idag och väldigt mycket barnpassning eftersom Vilma ställer sig upp överallt - hela tiden - släpper ena handen och lutar överkroppen åt olika håll utan att flytta på fötterna. För det har hon inte kommit på att man kan än!

Idag toksnöar det, men jag tänkte ändå ta med barnen ut en sväng. Kanske till biblioteket. Det brukar vara mysigt och jag har dessutom en bok att hämta. Biografin om Astrid Lindgren. När jag nu ska hinna läsa den.

Inte årets mamma

Vilken tråkig sjukvecka, alltså. Först Arvid och nu Vilma. Snorig näsa, feber, ingen nattsömn och en jäkla massa gnäll. Eftersom Vilma dessutom gör saker som hon inte riktigt klarar av - som att ställa sig upp mot precis allting - så får hon många blåmärken. Men inget slår den gigantiska bulan som hon fick i pannan när hon på något mystiskt sätt flög ner från stora sängen häromdagen. Idag fick jag nog av inomhustristessen och pälsade på båda barnen och gick ut. Termometern visade -12, men efter en stund klagade båda högljutt och ville hem. Då hade temperaturen sjunkit (eller heter det stigit?) till arton.
Stackars sjuka, frusna, små barn.

Hon kryper!

Ett knä och en fot i golvet, men hon tar sig fram! Min stora, lilla gumma.

Efter en vecka på dagis...

... fick vi påhälsning av årets första smitta. Arvid har haft hög feber, droppande näsa, rinnande ögon, hosta och täta luftrör sedan igår. Kul. Verkligen.

Snöbus

Idag visade sig solen för första gången på länge samtidigt som det bara var några få minusgrader. Perfekt uteväder! Så jag och Vilma tog med oss de här två spellevinkarna ut en sväng.


Arvid klättrade och rullade omkring i en gigantisk snöhög, åkte pulka, landade med ansiktet före i snödrivorna, åkte igen, skrattade och hade jätteroligt.

Vilma - nio månader

Nu har du varit här lika länge som du var i magen, lilla Vilma. Vart har tiden tagit vägen? När blev du så stor? Hon har börjat krypa lite smått, men det går inte fort. Oftast trycker hon sig bakåt med händerna istället och blir riktigt arg när hon vill framåt, men istället hamnar under en säng eller slår emot väggen med fötterna. Men hon kan framåt också - med väldigt försiktiga steg. Hon sätter sig upp själv från liggande, både när hon ligger på rygg och mage, och sitter så stadigt att man inte behöver passa henne längre. Ibland ställer hon sig på alla fyra som ett djur och det har hänt att hon har ställt sig upp vid tv-bänken, men satt sig ner på baken igen lika snabbt.

Hon är expert på att välta Arvids legolåda och att sedan kasta bit efter bit bakom axeln. Att titta i köksskåp och lådor och bada är också roligt. Det går allt bättre med matningen, men oftast får man lura henne med söta puréer för att hon ska få i sig en hel portion. Men hon har ätit så mycket att hon har kunnat hoppa över amningen så det går åt rätt håll!



Häromdagen köpte jag mockasiner till Vilma. Hon ägnar långa stunder varje dag åt att försöka ta av sig dem, men än så länge har hon inte lyckats. "Ta kort på min strumpa också", sa Arvid när jag höll på att fota. "Så tittar jag efter plogbilen så länge". Därav den märkliga titta-ut-genom-fönstret-posen.

Surtant och potatisbullar

I morse var jag arg. Jätteförbannad faktiskt. För andra gången på fem dagar hade J tänt lampan i taket på bilen och sedan glömt släcka på kvällen innan han gick in. Som tur var startade den trogna Volvon ändå (trots att den lät trött), men jag var arg i alla fall. Men sedan blev dagen bättre. Kaffe, kakor och förmiddagssurr i Norrfjärden, legobyggande med mina fina barn, potatisbullar till middag och två andrahandsfynd. Imorgon ska jag se den sista delen av Astrid-dokumentären och dricka kaffe. Det ska bli så skönt!

Hej helgen!

Mysfrukost med Arvid, snö som yr utanför fönstret, snabbstädning, lekstund med Tilda, makaroner och korv till lunch, sovstund för Vilma, slötittande på barnprogram och tidig helg för J. Vilken fredag! Nu funderar jag på om jag ska trotsa snöovädret och gå ut och köpa ett par mockasiner till lilltjejen som alltid drar av sig strumporna och blir kall om fötterna..?

Den lilla brevskrivaren

Nu vet jag vad jag ägnade halva min uppväxt åt. Att skriva brev! Jag har hittat säckvis med gamla brev nu när vi har gått igenom förrådet. Från brevvänner över hela världen (som jag fick genom att skicka in mina uppgifter till någon slags brevvänsförmedling som fanns förr), kusiner, klasskompisar, vänner, äldre släktingar på både mammas och pappas sida... Jätteroligt att läsa! Jag minns själv att jag la ner mycket omsorg och tid på de innehållsrika breven som inte bara bestod av text utan även teckningar, rebusar och annat knep och knåp som jag hade gjort själv, foton och ibland små grejer. Särskilt till brevvännerna utomlands. Däremot minns jag inte varför jag slutade skriva, eller om det bara rann ut i sanden som så mycket annat.

Här kommer ett härligt utdrag ur ett brev som jag har fått från en av de som jag skrev flitigast med. Oklart vilket år, men rimligtvis i slutet av nittiotalet. "Vill du gifta dig när du blir stor? Jag vet faktiskt inte om jag vill det. För jag ska ju jobba med hästar och jag kan ju inte jobba vissa dagar och ta ledigt vissa. Utan jag måste ju jobba varenda dag. Så jag vet inte om jag skulle ha så mycket tid över åt en man. Men skulle jag ha tid så skulle jag gärna vilja ha både man och barn." Haha! Underbart!

Vilma - åtta månader

Nu händer det grejer! Hon står i krypposition och kan utan problem (oftast) sätta sig på rumpan igen. Hon trycker sig bakåt med händerna när hon ligger på mage och tar sig runt på golvet. Hon kan sitta nästan hur länge som helst och kolla på saker, till exempel om man häller ut allt lego på golvet eller låter henne hjälpa till nu när vi håller på att gå igenom lådor från förrådet. Och hon äter! Gärna spagetti och köttfärssås (på burk), fruktpuréer och gröt. Portionerna är dock ganska små och vi kompletterar med amning, men tanken är att vi ska kunna byta ut mål snart. Gärna imorgon, för jag börjar känna mig färdig med amningen. Lite urlakad så där.

Hon sover ganska lite på dagarna, bara en gång och då i ungefär en timme. Annars är hon vaken från åtta på morgonen fram till 13, vaknar igen vid 14 och är uppe till 19, 20. De senaste kvällarna har hon dock vaknat igen efter en stund och haft uppesittarkväll fram till midnatt, men jag hoppas att det bara är tillfälligheter. För så länge orkar inte ens jag vara uppe. Mammigheten sitter i, men jag tycker att hon har blivit mer välvilligt inställd till J nu under julledigheten när de har haft lite mer tid tillsammans. Hon tycker om att leka tittut med Arvid och blir ofta glad så snart hon ser honom. Hon väger 9725 g, är 73 cm lång och har storlek 80 i kläder. Inga tänder, än.

Mitt 2014

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut? Jag var hemma med två barn och lyckades både ge dem mat, byta blöjor, bada dem, underhålla dem, få dem att sova och ha maten färdig på bordet näst intill varje dag när J kom hem från skolan eller jobbet. Yeah!
Genomdrev du någon stor förändring? Nja. Arvid gav bort nappen till kaninen i djuraffären och slutade med mitt-på-dagen-vilan dagen efter. Vi har provat och misslyckats med potträning några gånger, men har fått rådet att vänta tills han är mer intresserad själv.
Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, rätt många faktiskt! Och alla fick tjejer konstigt nog.
Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas? 15 april. Dagen då Vilma föddes. Våran fina, glada och rejäla flicka. Jag är fortfarande chockad över hur jag kunde bära - och föda - ett så stort barn. Och att det gick så fort och bra. Tänk vad kroppen är fantastisk. Två fina barn har den klämt fram.
Dog någon som stod dig nära? Nej.
Vilka länder besökte du? Haha! Länder? Det längsta vi åkte var till Luleå och Skellefteå. Och Småland förstås. Räknas det som ett land?
Bästa köpet? Vårat underbara hus! Om bara sex, sju veckor får vi nycklarna (och ett rejält huslån). Och den nya sängen. Innan den kom in i våra liv vaknade jag med ryggont varje dag.
Gjorde någonting dig riktigt glad? Att J fick jobb!
Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015? Egentid. Att kunna tvätta håret ifred och kanske återuppta virkningen eller läsa en bok. Vuxentid. Att vårda relationen och inte bara vara mamma och pappa hela tiden. Ja, mer tid helt enkelt. Men bara Vilma börjar somna ordentligt på kvällen så är nog problemet löst.
Vad önskar du att du gjort mer? Skrivit ner och filmat roliga saker som barnen säger och gör.
Vad önskar du att du gjort mindre? Slösurfat med mobilen.
Favoritprogram på TV? Jag hinner inte se mycket på tv längre, men Allt för Sverige, Så mycket bättre och Historieätarna har jag inte missat.
Bästa boken du läste i år? Någon av Arvids barnböcker. För just nu väljer jag sömn framför bokläsning om kvällarna.
Största musikaliska upptäckten? Tystnaden. Haha! Låter säkert jättetråkigt, men med två högljudda barn hemma där den ena tjatar hål i huvudet på mig med alla sina frågor och den andra mest gör oväsen så är tystnaden min melodi. Annars har jag blivit glatt överraskad av hur många sånger Arvid kan. Mest förvånande var dock när han satt på golvet i sitt rum och sjöng på "All about that bass" med Meghan Trainer som han tydligen har hört på radio i bilen.
Vad var din största framgång på jobbet 2014? På grund av foglossning och svår migrän var jag ju halvtidssjukskriven i början av året för att i mitten av februari gå på mammaledighet, men jag hann lära upp en riktigt duktig videoreporter innan jag tackade för mig.
Största framgång på det privata planet? Jag har gått ner alla graviditetskilon (det gick visserligen på två veckor) och några till trots en massa fika, men har fortfarande en liten bulldeg på magen som jag inte gillar.
Största misstaget? När jag tar ut trötthet och frustration på nära och kära som inte förtjänar det. 
Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Ledsnare under den första tredjedelen av året eftersom graviditeten var så jobbig samtidigt som jag kände mig som en dålig mamma som inte orkade med Arvid på samma sätt. Tröttare under den andra tredjedelen eftersom Vilma hade kolik och bara skrek - samma tid varje dag - och därmed ledsnare eftersom det påverkade vardagen på ett så negativt sätt. Under årets sista tredjedel har jag varit gladare. Vi har tagit oss iväg på olika saker och träffat mycket folk (därav alla sjukdomar kanske).
Vad spenderade du mest pengar på? Bilen, helt klart. Lambdasond, bromsskivor, styrled, bromsok. You name it. Nu hoppas vi att den rullar utan problem ett tag.
Något du önskade dig och fick? Ett friskt barn.
Något du önskade dig och inte fick? En frisk höst. Vi var verkligen sjuka jämt. Var det inte förkylningar, svinkoppor eller magsjuka så var det höstblåsor, halsfluss eller feber. Vi tvingades ju till och med ställa in Arvids treårskalas på grund av tråkiga baciller.
Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Jag och J unnade oss en barnledig dag i Luleå. Vi strosade hand i hand i det vackra vårvintervädret, åt surdegsbulle och drack varm choklad, shoppade garner (och lite bebisgrejer) och avslutade med en fantastisk lunch på Hemmagastronomi. En stor kontrast mot året innan då jag tillbringade födelsedagen inne i badrummet efter att Arvid hade smittat mig med en giftig magsjuka. Huvva!
Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Kanske lite mer sömn och en ordentlig helkroppsmassage.
Vad fick dig att må bra? Min familj. Alltid. Och mina vänner.
Vem saknade du? Mamma. Pappa. Och mina systrar. Speciellt nu när vi har fått ett barn till som gärna vill lära känna sina morföräldrar och mostrar och vara en större del av deras liv.
De bästa nya människorna du träffade? Alla fina mammor, och pappor, som jag har lärt känna på öppna förskolan, kyrkcenter och i mammagruppen.
Mest stolt över? Att J lyckades skriva klart sitt examensarbete trots heltidsjobb och sur sambo som fick dra ett tungt lass här hemma under alldeles för många helger. Att jag tog mig igenom den oerhört jobbiga tiden. Att jag har så fina och snälla barn som alltid sköter sig exemplariskt när vi är någonstans.
Högsta önskan just nu? Att få börja inreda vårat hus.
Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Träna. Men det säger jag ju varje år, hehe. Minska flödet från sociala medier som tar mycket tid just nu.

Flygplanslego och förrådsrensning

Tänk att alla nyårsfirare kunde hålla sig till fyra minuter i tolv då alla fyrverkerier började smälla av på en och samma gång istället för någon då och då under hela kvällen. Självklart vaknade barnen så jag missade alltihop, men det var säkert fint. Idag tog vi sovmorgon till åtta och nu är det lego som gäller. Arvid har fått flygplanslego av moster R i julklapp så nu har han att göra hela dagen. Tack!


Vilma övar på att gå från sittande till någon slags krypposition, sträcker sig lite för långt och hamnar på mage, trycker sig bakåt med armarna och hamnar till slut ofta under sängen. Och så sätter vi henne upp igen. Om och om igen. Jag ska stoppa in lite kyckling i ugnen nu och fortsätta gå igenom förrådet. Sortera, slänga, fota och sälja. Det tar aldrig slut.