



I fyrtiogradig värme kollade vi in Krokodilscenen och News Brothers. Ingen vinst den här gången, men de var grymt duktiga. Cajsa tyckte att Bengan var bäst.




Cajsa ville gärna se Salem al Fakir. En glad, liten figur som tyckte att det var fantastiskt kul att få vara här och som sedan studsade runt på scenen och sjöng låtar som jag aldrig hade hört. Dåligt drag i den gäspande publiken, om man bortser från den entusiastiska aerobicskillen som stod rakt framför mig.




Och så kvällens höjdpunkt. Lars Winnerbäck! Tyckte att starten, med flera akustiska låtar, var lite seg, men sedan tog det sig. Rejält. Allsång, fina texter som går rakt in i hjärtat och en publik som både dansade och log.

