Jobbigt att säga hej då

Det här med avsked är inte min grej. Det är jobbigt bara jag tänker på det och trots att jag försöker intala mig själv att det inte är någon stor grej så darrar jag på rösten och får tårfyllda ögon vid varje hej då. Så ni kan ju gissa hur det såg ut igår när jag hade gjort klart mitt sista inslag, stängt av datorn, städat skrivbordet och hade kommit fram till det oundvikliga innan jag lämnade tidningsfabriken för gott. Det blev många kramar, lycka till-önskningar, vad-roligt-det-har-varit-att-jobba-med-dig-samtal och fina ord. Men likt förbannat hade jag svårt att få fram allt jag ville säga eftersom jag har så svårt för avsked. Men jag hoppas att kollegorna förstod att det har varit åtta roliga år. Nu gäller det bara att jag kommer på vad jag ska göra med resten av livet också.