Jag blir jätteglad av vykort. Att någon har tagit sig tid att gå och köpa ett eller till och med tillverkat ett själv, skrivit några rader för hand, köpt frimärken och gått till en postlåda. De är alldeles för sällsynta idag - vykorten. Men igår fick jag flera stycken. Tillsammans med en mängd sms- och Facebook-gratulationer.
Mamma, pappa och systrarna hade även skickat med några gamla foton. Om det var för att få mig att inse att jag inte är så ung längre låter jag vara osagt. Men det var roligt att se. Och minnas. Tusen tack, allihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar