
Arvid tyckte, som vanligt, att det mesta var läskigt och ville mest stå en bit ifrån. Men han vågade i alla fall springa igenom en hinderbana. Dock utan käpphäst.


När vi kom till smågnagarna blev han dock väldigt intresserad och både klappade, matade och tittade på Greta, Gunnar, Einar och de andra kaninerna innan vi sa hej då.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar