Arvid är en duktig unge. Han satt knäpptyst i baksätet i ungefär nittio mil, men sedan blev han uttråkad och lite gnällig. Men då var vi ju nästan framme i alla fall (tjugofem mil är ju ingenting i norrländska mått mätt). Det är dock betydligt kyligare här i Småland än jag trodde. Att ta med sig vårjackan istället för vinterjackan känns plötsligt inte som ett lika bra beslut längre.
Men resan gick bra och vandrarhemmet i Gävle var jättefint. Vi sov gott under fluffiga täcken, pratade om tjocka katter med ägaren och åt yoghurt, äggröra, nybakat bröd, kex, brieost, sju olika sorters pålägg, färsk ananas och och färsk ananas innan vi åkte vidare mot Strängnäs där vi stannade och fikade hos syster J.
Idag ska jag och syster C börja baka inför dopet, köpa en mössa till Arvid (ja, lyckades självklart glömma att packa ner den) och beställa mat och doptårta. Om hon bara ville vakna någon gång. Dagens ungdomar...
SV: skitkul hörrödu! Vi som hatar snö. haha! ;)
SvaraRadera